Biokulturellt arv och alternativ matproduktion (Biokuma)
Hur samspelar småskalig matproduktion med bevarandet av vårt biokulturella arv? Är det biokulturella arvet ett hinder eller en möjlighet? Vad påverkar jordbrukets förutsättningar att driva småskalig, närproducerad mat? Det är några av frågorna som forskare vid Karlstads universitet, Norsk institutt for kulturminneforskning och Høgskolen i Innlandet undersöker i projektet Biokuma.
Projektet genomförs i Hedmark, Norge och i Värmland, Sverige och pågår i två år och startade i oktober 2020. Målet är att stärka möjligheten att bevara och utveckla områdets biokulturella arv, genom att studera småskalig matproduktion på utvalda gårdar på båda sidor gränsen.
Biokulturellt arv skapas i samspelet mellan människan och naturen. Det kan vara forn- och kulturlämningar, gamla lantraser och grönsakssorter, samt praktiker som skogsbete som utvecklats genom att människan bruk av landskapet. Biokulturellt arv är även biologisk mångfald, ortsnamn, historiska byggnader, traditioner med mera.
Projektet handlar om att studera hur småskalig matproduktion fungerar i praktiken, med hänsyn till förvaltning av biokulturellt arv. Tanken är även att arbeta fram rekommendationer för arbetsmetoder och processer som gynnar det biokulturella arvet. Eftersom förhållandena för biokulturellt arv och alternativ matproduktion skiljer sig åt mellan Norge och Sverige, ska projektet även undersöka om och hur positiva erfarenheter på ömse sidor gränsen kan användas.
Forskarna intervjuar bland annat lantbrukare på utvalda gårdar i Värmland och i Hedmark, konsumenter vid Reko-ringar, gårdsbutiker och andra försäljningskanaler. I projektet ingår även att kartlägga utbildningar på gymnasie- och högskolenivå, lärlingsprogram, volontärarbete och andra sätt att överföra kunskap och erfarenheter inom området.
Projektet drivs av Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring vid Karlstads universitet och Norsk institutt for kulturminneforskning, i samarbete med Høgskolen i Innlandet.
Övriga samarbetspartners: Länsstyrelsen i Värmland, Skogsstyrelsen (Värmland-Örebro), Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, Föreningen Värmlands Säterkultur, Hedmarken Landbrukskontor, Innlandet fylkeskommune ved Jønsberg videregående skole samt Anne Katrine Brun Norbye, norsk socialantropolog med kompetens inom säterbruk. Anne Katrine Brun Norbye, norsk socialantropolog med kompetens inom säterbruk.
Fakta
Projektledare: Eva Svensson (KAU), Hilde Rigmor Amundsen (NIKU)
Övriga deltagare: Margareta Dahlström (KAU), Marius Kjønsberg (HINN)
Kommunikatör: Christina Knowles (KAU), Jorid Martinsen (NIKU)
Koordinator: Sigrid Josefsson, Hannah Bowring (KAU)
Finansiär: Interreg Sverige-Norge, Europeiska utvecklingsfonden, insatsområde Natur och kulturarv
Projektperiod: Oktober 2020 – september 2022