Parallell session 1
Session 1A: Business Schools are aiming at ackreditations such as AACSB, AMBA and EQUIS: Why?
Panel in 1B309 (english)
Moderator: Bo Edvardsson (Karlstad University)
Panel: Anette Hallin (Mälardalen University), Sofia Isberg (Umeå University) and Jerker Moodysson (Karlstad University)
A panel discussion on what different accreditations (AACSB, AMBA, and EQUIS) can mean for the development of business schools in order to meet future challenges in business and society. What can be achieved, and what is the value of accreditations? Is there a risk of bureaucracy? Can it cost more than it's worth? How is the benefit of accreditations ensured over time? What is required to succeed? Can accreditations be linked to the theme of this year's FEKIS conference 'Renewal and Democracy in a Disruptive World'? In this panel discussion on the value of accreditations, experiences from Swedish higher education institutions are presented and discussed.
Session 1B: Redovisning och kalkyler som samhällsvetenskap: kan introduktionskurser vara något mer än korvstoppning
Panel i 5C337 (svenska)
Per Forsberg (Örebro universitet) och Åsa Plesner (Stockholms universitet)
Företagsekonomiska institutioner runt om i Sverige erbjuder grundläggande kurser i redovisning. I dessa kurser får alla som väljer att läsa företagsekonomi ett intryck av redovisning som praktik och som akademisk disciplin. På det sättet formar innehållet i dessa kurser allmänhetens bild av vad redovisning är.
På de flesta håll är dessa inledande kurser renodlat ”tekniska” till sin karaktär – redovisningsnormer och praktiker beskrivs och tränas. Det finns poänger med det – om redovisning är ’affärernas språk’ så behöver studenter lära sig glosor och grammatik innan de går vidare till litteraturanalys. Men risken med ensidigt tekniska grundkurser är att de studenter som inte fortsätter med fördjupningskurser får sina fördomar om vad redovisning är och kan vara bekräftade i stället för att utmanas. En annan risk är att ämnet går miste om lämpliga studenter för att det inte uppfattas som en relevant och spännande samhällsvetenskap, vilket vi menar att det är.
I den här sessionen vill vi väcka ett samtal om vad som är önskvärt och möjligt att göra inom den korta ram som en inledande kurs utgör. Vi ger inspirerande exempel på försök att erbjuda mer kontext inom ramen för introduktionskursen, och hoppas på diskussion med andra redovisningslärare om hur kurserna borde eller inte borde utvecklas. Att presentera redovisning och kalkyler i en moralisk, politisk och socialt skapande kontext och att lyfta fram mångfalden gör ämnet intressant men kan även fungera som pedagogiska tillfällen.
Vi söker en mångfald av deltagare för att tillsammans kunna diskutera flera olika exempel på hur redovisning och kalkyler i sin kontext kan fungera som pedagogiskt verktyg. Du kan vara med och bidra med roliga och inspirerande exempel med alltifrån hur kalkyler har en social funktion (t.ex. diskutera diskonteringsräntan utifrån ett moraliskt perspektiv), redovisning av krediter/finansiering utifrån att lösa tids/kredit-gapet, redovisning förr och i framtiden, eller redovisning som algoritmer som påverkar oss.
Session 1C: Unveiling the educational potential for fostering transformative and sustainable learning
Presentation in 1D222 (english)
Caroline Pontoppidan, Karin Alm and Christian Koch (Kristianstad University), Samuel Petros Sebhatu (Karlstad University)
Recent societal expectations for higher education have evolved, with a widespread anticipation that teaching should contribute to societal value (Lozano et al., 2019; Naudé, 2021). Sustainable learning in universities and business schools constitutes a vital component of Responsible Management Education (RME). One initiative addressing RME is the PRME Impactful Five (i5) pedagogy initiative, which aims to support more impactful, creative, and playful pedagogies for management educators teaching across PRME’s global network of 800+ business schools. The i5 initiative is founded on the necessity of equipping current and future management educators with the tools required to make their teaching impactful.
Another essential pedagogy is Work Integrated Learning (WIL). WIL offers students the opportunity to apply academic knowledge to real-world experiences and reciprocate that learning back into their studies (Björck, 2020). However, the implementation of effective WIL programs is complex (Stahl & Wang, 2023). As Bowen (2020) notes, "Teaching employability skills based on interpersonal communications and interactions that facilitate world readiness is complicated" (p. 412).
This session will discuss the need for developing a model or conceptual framework for sustainable learning within Responsible Management Education (RME). We will assess the integration of the i5 playbook and WIL. By combining the i5 playbook as a pedagogical tool with WIL in integrated learning-based courses at higher education institutions (HEIs), we aim to create a societal impact through RME. This session will contribute to a transformative learning environment by merging the strengths of both the i5 initiative and the WIL model. It will focus on understanding and assessing the role of integrating the i5 with the WIL pedagogy to foster transformative and sustainable education.
Additionally, this session will discuss how Education for Sustainable Development (ESD) through RME has necessitated the need for innovative teaching. We will explore the role of management educators as leaders and how these might link to developing a model or conceptual framework in the context of contemporary management education. By sharing and debating, the session will uncover and explore the factors that motivate an individual educator’s meaningful commitment to responsible management education (RME).
Session 1D: What do we teach about when we teach about sustainability: an exploration of limits and pluralism
Workshop in 1D327 (english or swedish)
Svetlana Gross (Stockholm School of Economics) and Peter Dobers (Södertörn university)
This workshop is an invitation to explore our ideas – and sources of knowledge – about what sustainability is, and discuss how these are reflected, and perhaps limit us, in our research and teaching. The various aspects of sustainability are well established in management studies and can be found in our texts under such names as global sustainability challenges, the Anthropocene or the polycrisis. However, the knowledge base underpinning what sustainability is assumed to be, or how it is to be achieved, is often narrow and based on a simplified interpretation of natural sciences. During the spring term of 2025, FEKIS plans to organize a PhD course with the aim of broadening this knowledge base and inspiring more pluralism in our discipline’s research and teaching. With this workshop we see an opportunity to test our thoughts and invite more colleagues into this discussion.
Session 1E: Diversity, equity and inclusion and business administration (part 1)
Workshop in 1B306 (english)
Anneli Häyrén (Uppsala University), Marcela Ramirez-Pasillas, Emilia Florin Samuelsson and Timur Uman (Jönköping University)
During these two sessions, the journal "Organisation & Samhälle" is hosting a workshop for an upcoming theme issue on "Diversity, equality and inclusion" (DEI). The background is that an increasing number of organizations communicate an ambition to reflect society's diversity and to foster an equal and inclusive work environment. For instance, one of the major auditing firms states on its website that "Diversity, equal treatment and inclusion are central components of a fulfilling workplace, and critical success factors for all of us - both as a company and as individuals". IKEA, known for its global presence, communicates that "a diverse workplace benefits both our customers and our business. At IKEA, we cultivate a work environment characterized by diversity and inclusion, and where all employees can be themselves". Spotify is another type of organization that has garnered attention for its work to create an inclusive workplace. A growing number of consultants now offer services designed to assist other companies in adopting similar practices.
So, what is the meaning of “diversity, equality and inclusion” in different contexts? What happens when the concepts have different meanings for different actors? Who is including whom? What characterizes the companies who communicate their DEI-practices? Are they the ones who have "come the farthest" or are there other distinguishing features? Are there alternative ways of reasoning in relation to these issues in other organizations that we need to pay attention to and learn from? How does inclusion relate to managing scarce resources? Why did representatives of three Swedish trade unions recently demand statistics regarding ethnicity/skin color as a tool to counter structural racism if diversity improves operations in organizations as diverse as accounting firms, IKEA and Spotify? Are improved profitability and improved operations always good arguments for diversity?
We could also direct attention to our own operations within Academia. As educators, most of us aim to equip students with the knowledge and abilities necessary for responsible and inclusive actions in their future professional roles, but is their current work environment at campus inclusive? Should and could we work more effectively in relation to these issues? Many Swedish universities actively recruit employees and students beyond Sweden. How do we succeed in our own ambitions to be inclusive? And how do these questions relate to, for example, the discussion about the role of the Swedish language in higher education?
At times, these questions evoke irritation. How do we discuss them in a way that has the potential to contribute to improved work environments in different types of organizations? What methods and theoretical perspectives can help us better understand DEI and contribute to knowledge development?
“Organisation & Samhälle” publishes articles in Swedish. However, during the workshop sessions, we also welcome contributions in English. The sessions will be conducted in English and/or Swedish. After the workshop, we plan to continue discussions and explore the possibility of either translating English articles or collaboratively reworking them into Swedish.
Session 1F: Förnyelse och involvering: metoder för att studera hållbarhet och transformation genom ett ekosystemperspektiv
Presentation i 1D226 (svenska)
Klas Hedvall (Karlstads universitet/Chalmers), Lars Hedegård, Nicklas Salomonson och Daniel Hjelmgren (Högskolan i Borås)
Social hållbarhet är ett område som blivit alltmer aktuellt i företagsekonomisk forskning, men som ständigt byter skepnad och innehåll. Idén med den föreslagna presentationen är därför att stimulera diskussioner om hur framtidens forskning kan studera social hållbarhet i förnyelse och förändring. Sessionen fokuserar på metoder och aktiviteter för att möjliggöra att så många aktörer och perspektiv som möjligt i ett ”ekosystem” tillåts delta och göra sin röst hörd. Med andra ord är tanken att resonera om hur företagsekonomiska forskningsmetoder kan formas för att få med ”hela” ekosystemet i formuleringen av ansökningar, fältarbete och analys. Presentation inleds med två eller tre minipresentationer av genomförda eller planerade forskningsprojekt med fokus på social/miljömässig hållbarhet från Högskolan i Borås, Karlstad Universitet och Chalmers Industriteknik.
Projekten karaktäriseras av olika ansatser och metoder, men har alla en gemensam ambition att involvera många aktörer från det studerade ekosystemen. Efter presentationerna genomförs ett erfarenhetsutbyte där deltagarna vid sessions bjuds in till att diskutera tre övergripande teman om möjliga metoder i företagsekonomisk forskning.
1. Vilka aktiviteter är möjliga för att involvera många aktörer i ett ekosystem under formuleringen och utvecklingen av en forskningsansökan? Hur många aktörer är lämpligt att involvera?
2. Hur kan ”ekosystemets” dynamik och mångfald fångas upp under fältarbete? Vilka metoder stödjer en bred och aktiv involvering av aktörer?
3. Vilka analysmetoder stimulerar deltagande av många ekosystemaktörer och en pluralism av tankar och perspektiv.
Session 1G: Revision i går, i dag och i morgon
Panel i 1B364 (svenska)
Katharina Rahnert (Karlstads universitet), Peter Öhman (Mittuniversitetet), Karin Apelman (FAR), Per Johansson (Revisorsinspektionen), Ulrika Sewik (EY)
I denna paneldebatt lyfts frågor som diskuteras i antologin Revision i går, i dag och i morgon som utkom i fjol, i samband med FAR:s 100-årsjubileum. Frågorna belyses från branschens, tillsynsmyndighetens och akademins perspektiv och åhörarna ges möjlighet att ställa frågor. Revisionsverksamheten ter sig ofta som historielös. I bästa fall har revisorer koll på den uppsjö av lagar och regler som ska följas för stunden. Kunskap och reflektion om revisionens historia, som exempelvis regleringens och professionens utveckling i samband med kritiska händelser, kommer då ofta i bakgrunden.
Session 1H: Emerging technologies in auditing: challenges and opportunities
Panel in 1D237 (swedish or english)
Johan Lorentzon and Lazarus Fotoh (Karlstad University)
The use of digital tools and new technologies have become increasingly common in auditing. This development accelerated further during the pandemic and has continued since then. Overall, the use of digital tools brings both opportunities and risks. It also affects the auditor's work and work environment, placing new demands on the auditor's skills and competencies. During this session, we will provide an overview of the current developments. This will be followed by a discussion on the new opportunities, challenges, and requirements for auditors. We will also discuss how this impacts the education we offer.