.. hur känns det?
-Jo tack, det känns väldigt bra. Jag har jobbat rätt målmedvetet mot detta och börjar väl landa först nu. Mycket är som vanligt med handledning av doktorander, vara opponent vid disputationer, olika bedömningsuppdrag och så vidare. Men det är skönt att ha nått det målet som ett kvitto på min vetenskapliga meritering.
Tidigare i höst deltog du i en internationell konferens i Sydafrika. Vad handlade den om?
-Det var International Labour Employment Relations Association som arrangerade sin regelbundet återkommande världskongress. Rubriken var ”The changing world of work. Implications for labour and employment relations and social protection.” Konferensen hölls i Kapstaden, Sydafrika och jag deltog i ett pass om avreglering av arbetsmarknadens spelregler.
Avreglering av arbetsmarknadens regler känns igen från den svenska debatten, bland annat om LAS. Är det även en internationell fråga?
-Ja, det vi kan se på flera håll är en tillbakagång till ett sämre läge. Man ska akta sig för att ta en positiv utveckling för given. Ett exempel är när olika marknader avregleras och konkurrensens ökar. Jag har tittat på flygbranschen och kabinpersonalens villkor. Från att ha varit företagets ansikte utåt, uppskattade och med relativt hög status ser vi nu försämrade arbetsvillkor även hos flygbolag som inte tillhör lågprisbolagen. Det är lite fritt fall vad gäller arbetsvillkor och status för den här gruppen. På kort tid har de fått det betydligt sämre med bland annat hög sjukfrånvaro och högre personalomsättning som följd.
Är det ändå inte ett litet problem jämfört med utmaningarna i ett land som Sydafrika?
-Jag var väldigt medveten om den problematiken och tänkte länge på hur jag skulle lägga upp mitt bidrag till konferensen. Skulle det ses som ett i-landsproblem när vi befann oss på en kontinent med helt andra förutsättningar? Jag landade ändå i perspektivet att uppnådda förbättringar och arbetsvillkor inte är för alltid givna. Att läget ganska snabbt kan försämras är i högsta grad relevant. Sydafrika är ett land med en hög medvetenhet om att skapa arbeten som är hållbara för både människor och natur. Här har man en mycket positiv inställning till Sverige och vi ses som en förebild. Många länder befinner sig i en annan fas än västvärlden vad gäller industrialism och postindustrialism, men frågorna väcks: vad får det kosta att vara konkurrenskraftig och vem betalar priset?
Vilka intryck tog du med dig hem från konferensen?
-Jag har sällan varit på en konferens som såg utmaningarna ur en sådan vid vinkel. Ändå var det relevant för arbetsmarknadsområdet. Frågorna belystes ur perspektiv som religion, etnicitet och migration. Sydafrika utgör en smältdegel med stora kontraster. Mitt bidrag var att lyfta jämställdhetsperspektivet, som ofta tenderar att försvinna trots att kvinnor hör till de mest utsatta grupperna. Arbete och arbetsvillkor är en måttstock på hur samhället mår. Frågor som avreglering, förändrade arbetsvillkor och ett arbetsliv och samhälle som är hållbart är globala frågor. Hur skapar man ett hållbart arbetsliv som också är ett hållbart liv för individ, samhälle och miljö? Det är en angelägenhet som är intressant för alla länder, inte minst för en kontinent som Afrika.
Ann Bergman är moderator på Handelshögskolans dag den 12 november som i år har tema hållbarhet. Läs mer och anmäl dig på
