Kvinno- och genushistoria
Betydelsen av kön och genus uppmärksammas inom många forskningsprojekt inom historieämnet. Några av oss studerar även temat mer specifikt. Våra frågor handlar om föreställningar om manlighet och kvinnlighet, och om människors handlingsmöjligheter utifrån tillskrivet kön. Vi genomför dessutom empirisk grundforskning om kvinnors villkor i det förflutna.
AVLÖNAT HUSHÅLLSARBETE I SVERIGE 1890–1939
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet försörjde sig hundratusentals kvinnor i Sverige genom att arbeta i andras hushåll. Arbetet var slitsamt och i princip oreglerat, och arbetsdagarna var långa. Dessutom bodde de anställda kvinnorna i regel hemma hos sina arbetsgivare. Trots yrkeskårens storlek finns en betydande kunskapslucka gällande det arbete som utfördes. Sofi Vedin undersöker vilket arbete som utfördes i de svenska hemmen, och också hur hierarkier mellan kvinnor baserade på genus och klass skapades och förhandlades i hushållen. Undersökningen baseras på drygt 300 frågelistsvar skrivna av före detta hushållsarbetande kvinnor och arbetsgivare samt cirka 13000 platsannonser för avlönat hushållsarbete.
BORGERSKORNA I SENMEDELTIDENS SVENSKA STÄDER
En av de största utmaningarna med att hitta information om kvinnors arbete under medeltiden är att skildringar av vardagsliv, arbete och hushåll är sällsynta i det redan begränsade källmaterialet. Eftersom vår kunskap om kvinnors arbete i Sverige under äldre tid är bristfällig, i synnerhet under medeltiden, är det nödvändigt att undersöka de befintliga källorna grundligt. Louise Jakobssons avhandlingsarbete syftar till att undersöka kvinnors arbetsmöjligheter och handlingsutrymme genom att bland annat kartlägga information om borgerskornas arbete, agens och hushåll i de senmedeltida städernas stadsböcker.
KVINNOR, MÄN OCH SÅNG 1770–1940
Sång och sjungna texter spelade en central roll för opinionsbildning, religionsutövning och befästandet av normer under det långa 1800-talet. Även efter radions och grammofonens genomslag var sjungna texter fortsatt viktiga. Ur ett genushistoriskt perspektiv är sång extra intressant: dels innehåller texterna ofta utsagor om kön, dels gav stämbesättning och framförande möjlighet att befästa eller utmana könsroller. Hanna Enefalk har publicerat ett antal arbeten på detta tema, till exempel uppsatserna ”’Huru hedrar man dem då?’ Om kvinnorna i Musikaliska Akademien” i 250: Kungl. Musikaliska Akademien 1771–2021 (2021) och ”Fosterländska sånger: Manlighet på högsta volym” i Noterat 21 (2014).
KONTAKT