Daniel Mateos-Moreno är docent i musikpedagogik vid Musikhögskolan Ingesund. Hans forskning rör sig mellan pedagogik och didaktik och – neurovetenskap.
- Det händer mycket i hjärnan när man lyssnar på musik, säger Daniel Mateos-Moreno. Och det är extra intressant att se på vad som händer i hjärnan när musiker med absolut gehör lyssnar på musik. Vi har observerat att hjärnan hos de som har absolut gehör bearbetar informationen på ett sätt som mer liknar hur man lyssnar på språk.
Daniel Mateos-Moreno kom till Musikhögskolan Ingesund 2016. Där är han sedan dess verksam som lärare och forskare. Han verkar som huvudlärare i allmän musikdidaktik och undervisar också i kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. I skrivande stund arbetar han på ett nytt forskningsprojekt om lärarstrategier i musikundervisning som kommer att genomföras på MHI.
- Kreativitet är helt livsnödvändigt för att kunna verka som forskare, säger Daniel Mateos-Moreno. Forskning handlar om att kunna ställa intressanta frågor utifrån data, och att utmana det etablerade, den akademiskt dominerande positionen. Det är utmaningen, att se på ett skeende och tänka: hur kan vi tänka om det här?
Utveckling och pedagogik som områden
Han är ursprungligen från Spanien men gjorde sin master vid University of Cambridge och doktorerade på Universitetet i Málaga. Han har också föreläst vid Carnegie-Mellon University i Pittsburgh och vid University of Cardiff. Hela tiden har utveckling inom musikpedagogik, musikpsykologi och komposition varit hans huvudområden.
- Min forskning handlar om musikpedagogik och upplevelser av musik. Bland annat har jag forskat om musikkomposition, musik som en didaktisk resurs och musiklärares förutsättningar. Eftersom jag själv också komponerar och samtidigt är lärare, blir pedagogik och didaktik en naturlig röd tråd i min forskning. Något annat som har intresserat mig mycket är attityder till nutida klassisk västerländsk musik.
I sin forskning har Daniel Mateos-Moreno kunnat påvisa att det i huvudsak är tre faktorer som påverkar inställningen till och benägenheten att lyssna på nutida konstmusik. De personer som är mer öppna för nya upplevelser är, kanske inte förvånande, också mer benägna att uppskatta ny musik. Men det kan också handla om förförståelse – komplex musik kan upplevas som mer svårtillgänglig och ”inte för mig”. Sist men inte minst finns det en estetisk hierarki som påverkar: ”Varför ska jag lyssna på Mateos-Moreno när det finns Beethoven?”
Minskade symptom med musikterapi
Ett annat forskningsområde som intresserar honom är musikterapi.
- I de projekt som jag arbetat i har vi kunnat påvisa en stor effekt av musik hos vuxna personer med autistisk diagnos. Under terapitillfällena minskade symptomen, det vill säga autistiska beteenden, betydligt, något som förvånade psykologerna som vi samarbetade med. De här resultaten har fått ganska mycket uppmärksamhet, särskilt i USA.
Forskningen kommer i framtiden att bli mer betydelsefull för musikpedagogiken, tror Daniel Mateos-Moreno.
- Om jag ska på mig rollen som spåman tror jag att ett mer experimentellt arbetssätt utifrån kvantitativa metoder ska återkomma i fältet. Dessutom kommer det att ställas krav på framtida lärare att de ska vara pålästa inom sitt forskningsområde, på samma sätt som en läkare eller en biolog, och att självständigt forska utan publiceringskrav. Lärarsamarbeten, som de japanska ”lesson studies” eller ”learning studies” kommer också bli alltmer vanligare.
