Beslut för hållbar utveckling: Nya idéer kring samverkan för bättre kunskapsunderlag i miljömål

Juridiken är ett viktigt styrmedel för att nå hållbar utveckling, men det har riktats kritik mot att den inte är ett tillräckligt effektivt styrmedel. Det finns ett stort intresse från både näringsliv och myndigheter att skapa effektivare miljöprövningar. Mark- och miljödomstolarna har dock svårt att hantera miljöns komplexitet, eftersom de krav som ställs på en rättslig prövning - rättssäkerhet, förutsebarhet och likabehandling - kräver avgränsade och uppdelade processer. Därför är det viktigt att det kunskapsunderlag som domstolarna har att utgå ifrån på ett mer konkret sätt kan beskriva komplexa samband mellan exempelvis klimat, vatten och biologisk mångfald. Om komplexiteten i miljöfrågan presenteras på ett sätt som domstolarna kan hantera finns en möjlighet att effektivisera juridiken som ett styrmedel för hållbar utveckling.

Detta projekt utgår från processen som sker innan en ansökan har lämnats in till domstolen, specifikt den samverkansprocess (här både samråd och samverkan) som sker innan domstolsprövningen. Samverkansprocesserna är viktiga för framställandet av det material, d.v.s. den kunskap, som domstolen har att utgå från i sin prövning. Dessa processer är inte lika begränsade som domstolsprövningarna utan kan ta in fler aspekter. Projektet kommer att använda omprövningarna av vattenkraftverk i reglerade älvar som fall. Dessa omprövningar är av särskilt intresse eftersom dess samverkansprocess är under uppbyggnad. Dessutom kommer omprövningarna av vattenkraftverken ha en stor och komplex påverkan på samhället och miljön. Nästan hälften av Sveriges el kommer från den klimatvänliga vattenkraften som dessutom behövs för att effektivt kunna utnyttja andra förnyelsebara kraftslag som vind och sol. Tyvärr har vattenkraften stora negativa konsekvenser för naturen kring älvarna, eftersom många arter är beroende av att kunna röra sig längs med älven och av en naturlig variation i vattenflödet. Vattenkraften påverkar även fiske och förmågan att hantera översvämningar.

Projektet är tvärvetenskapligt. Eftersom de miljörättsliga processerna ska täcka samhälleliga, naturvetenskapliga och rättsliga faktorer är det viktigt att ha ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta angreppssätt ligger också i linje med projektets syfte att ge bättre verktyg till praktiker (verktyg för samverkan och kunskapsunderlag). Med utgångspunkt i detta perspektiv kommer projektet engagera intressenter aktivt i olika delar av forskningsprocessen. För datainsamling kommer flera olika metoder kommer att användas, som intervjuer, observationer och workshoppar. Projektet består av fem delar:

Teoretiskt ramverk för hållbart kunskapsunderlag.
Studie av samverkan innan prövning och deras effekt på domstolsbesluten.
Identifiering och anpassning av verktyg för stöd till samverkan.
Testning av verktyg.
Framtagande av rekommendationer.

Om projektets första fyra år faller väl ut kommer ytterligare fyra år att finansieras. Under den projekttiden ligger fokus på att testa och utveckla verktygen för andra områden där miljöprövningar görs och att sprida projektets resultat. Projektets mål är att bidra med en ökad förståelse för hur domstolarnas kunskapsunderlag kan förbättras utifrån miljöbalkens syfte om en hållbar utveckling. Resurser och modellverktyg för samverkan och beslutsunderlag i en svensk miljörättskontext kommer identifieras, anpassas och tillgängliggöras för praktiken. Förutom en ökad kunskap kommer projektet att ta fram:

Förslag på hur lagstiftning och dess tillämpning kan utvecklas.
Utbildningsmaterial för miljövetare och juriststudenter.
En kurs som riktar sig till praktiker som driver samverkansprocesser inom miljöområdet, vid exempelvis länsstyrelser, kommuner och konsulter.