Som lokal matproducent är det en utmaning att ta sig in på marknaden jämte matjättarna. Forskare från Centrum och tjänsteforskning (CTF) träffade tillsammans med Bright Planet och NIFA lokala matproducenter för att diskutera vikten av att kunna berätta om sina produkter på ett trovärdigt sätt.
Från Centrum för tjänsteforskning och Handelshögskolan vid Karlstads universitet medverkade Peter Samuelsson och Jakob Trischler, lektor respektive docent i företagsekonomi, samt Mikael Johnson, lektor i företagsekonomi, och Fredrik Östlin, innovationsrådgivare.
Peter Samuelsson och Jakob Trischler berättade om vikten av att lyfta värdet av lokalproducerad mat.
– Vi konsumenter har på många sätt tappat kopplingen till maten, dess ursprung och människorna bakom den, berättade Peter Samuelsson.
Efterföljande diskussion handlade om hur vi kan använda lokala livsmedel för att bygga starkare relationer mellan konsumenter och mat och samtidigt öka det upplevda värdet.
Aries4-projektet
– Vår workshops huvudbudskap var att lyfta fram vikten av att kommunicera hållbarhetsarbete på ett sätt som är och känns äkta och engagerande för kunderna, säger Fredrik Östlin. Genom att använda storytelling kan företag omvandla hållbarhetskrav till kundvärde. Det handlar om att göra hållbarhet konkret och relevant för kunderna och att visa hur hållbarhetsinsatser bidrar till både sociala, miljömässiga och affärsmässiga fördelar.
Aries4-projektet deltog utifrån projektets arbetspaket 3: Utbildning i hållbarhet för företag och organisationer med målen:
- Höja kunskapen om hållbar utveckling och dess affärsnytta
- Stärka förmågan att identifiera hållbarhetsutmaningar och möjligheter
- Ge verktyg för att integrera hållbarhet i strategier, processer och beslut
Malin Thorsén från Bright Planet arbetar med att inspirera och agera rådgivare i utvecklingen av hållbara affärer och verksamheter. Konsumenter har idag ofta koll på företags miljöpåverkan och drar sig inte för att ifrågasätta detta. Media driver också en tydligare linje med granskning av vad företag faktiskt lovar i sin kommunikation.
– Nya normer och köpbeteenden hos konsumenter ändrar marknader, sa Malin Thorsén. Och det är hårdare regler och lagkrav på gång. Så det är läge att vara förberedd.
Greenwashing är ett begrepp för de ändringar i exempelvis en förpackningsdesign som gör att produkten framställs som mer miljövänlig än vad den faktiskt är. Är en hushållskemikalie exempelvis förpackad i en grön flaska med ett träd på så framstår den som mindre skadlig för vår miljö trots att innehållet är exakt likadant som i den tidigare förpackningen. Greenwashing är en djungel och som konsument är det svårt att avgöra vilka märkningar som faktiskt betyder något.
– Att medvetet, eller omedvetet, lyfta fram en positiv åtgärd i produkten men samtidigt inte nämna de negativa aspekterna i produktens övriga innehåll är ett typiskt exempel på Greenwashing, förklarade Malin Thorsén. Det kan också vara ett brott mot marknadsföringslagen. För att motverka det här finns nu två nya direktiv – Empovering Consumers for the Green Transition directive (ECGT) och Green claims directive.
Malin Thorsén lyfte några grundläggande saker man ska tänka på för att ens företag ska få en trovärdig kommunikation.
– Använder du miljöpåståenden i din kommunikation måste de vara relevanta, preciseras, kunna styrkas och inte utelämna någon information. Håller man sig till dessa punkter framstår man som trovärdig. Och glöm inte att du som producent ska hålla dig uppdaterad på de regelverk som finns.
Värmlandsmat
Projektet Värmlandsmat finansieras av europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet är en del av Akademin för smart specialisering, ett strategiskt partnerskap mellan Karlstads universitet och Region Värmland.
