Lagom till vintern när många väljer att ställa av cykeln för säsongen lanseras ett nytt samverkansprojekt för att utveckla och sprida kunskap om beteendeförändrande lösningar som kan få fler att välja cykeln till och från jobbet. Forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet ska undersöka drivkrafter och motiv bakom bilresande och övergång till ett mer hållbart arbetspendlande.
I projektet ska forskare vid CTF tillsammans med 2030-Sekretariatet, Akademiska Hus, Helsingborgs stad, Nordic Behaviour Group, Studio Berget och Örebro kommun gå på djupet och skapa en förståelse för vad som kan få arbetspendlare som idag tar bilen till och från jobbet att förändra sina dagliga beteenden och i stället välja cykel.
– Att undersöka drivkrafter och motiv bakom bilresande och en övergång till mer hållbara färdmedel är viktigt, utan denna förståelse är det svårt att få till långsiktiga beteendeförändringar, säger Jessica Westman Trischler, lektor i psykologi vid CTF. Vi ska identifiera centrala barriärer och drivkrafter när det kommer till val av transportslag för att sedan kunna presentera lämpliga interventionsfunktioner och beteendeförändringstekniker med potential att konvertera bilresor till cykelresor.
Här finns en stor förbättringspotential
I en tid då klimatförändringarna och folkhälsan utgör två av våra största samhällsutmaningar är cykling en miljövänlig och hälsosam transportform med potential att spela en avgörande roll i att minska koldioxidutsläppen och förbättra folkhälsan. I dag sker endast fyra procent av Sveriges samlade resande med cykel samtidigt som 35 procent av landets dagliga bilresor är under 10 kilometer. Genom att utgå från människans upplevelse hoppas projektet kunna leda till lösningar som kan få fler att cykla och samtidigt minska de korta bilresorna.
– I Sverige finns det många aktörer som ser stor potential med att få ner det dagliga bilåkandet. Minskar behovet av bilar kan parkeringsplatser ombildas till något mer värdeskapande och nybyggnationer kräver färre parkeringsplatser där ytan kan nyttjas bättre, säger Maria Stenström, ansvarig mobilitet och beteendefrågor vid 2030-Sekretariatet.
Genom intervjuer med bilister och aktörer som arbetsgivare, innovationsbolag, bostadsbolag och policyskapare ska projektet resultera i en så kallad beteendediagnos vilket ger en överblick över de barriärer som måste överbyggas av policyskapare, arbetsgivare, kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer som vill främja en aktiv och hållbar mobilitet.
– Vi utgår från den senaste beteendevetenskapliga forskningen och skapar strategier för fler och nya lösningar för att nå de svårförändrade, säger Niklas Laninge, vd Nordic Behaviour Group.
Projektet är en del av Vinnovas satsning Människocentrerad mobilitet där ett psykologiskt och beteendevetenskapligt perspektiv på mobilitetsfrågan efterfrågas. Resultaten förväntas presenteras sommaren 2024. Löpande uppdateringar kommer att finnas på 2030-Sekretariatets hemsida.
- För mer information: www.2030sekretariatet.se/cykelskiftet/
