Viktigt med samma förutsättningar för upplevelse av kollektivtrafik och andra hållbara mobilitetstjänster
2023-10-16Cirka 15 procent av världens befolkning har någon form av funktionsnedsättning vilket försvårar vardagslivet.
- För att denna grupp ska ges samma förutsättningar som andra att leva ett tillfredsställande liv behövs det mer kunskap om hur psykiska och fysiska svårigheter associeras med upplevelsen av att resa kollektivt, säger Margareta Friman vid Centrum för tjänsteforskning (CTF).
Funktionshinder är ett komplicerat och flerdimensionellt begrepp som involverar det dynamiska förhållandet mellan funktion och miljö/socialt sammanhang. I forskningsprojektet “Are we leaving some people behind? Travel autonomy, perceived accessibility, and well-being among people experiencing mental and physical difficulties” fokuserar Margareta Friman och Lars E Olsson, båda professorer i psykologi vid CTF, på sambandet mellan funktionshinder, psykisk ohälsa, autonomi i vardagliga resor. och upplevda möjligheter att delta i önskade dagliga aktiviteter. En övergripande fråga är hur detta relaterar till lycka och livstillfredsställelse i livet.
- I dag pratas det mycket om inkludering, säger Margareta Friman. Det är ett åtagande som innebär att man behöver ta hänsyn till funktionsnedsättningar som kan försvåra eller förhindra resor till och från olika aktiviteter. En ökad kunskap om vikten av att känna sig fri och självständig i sitt vardagsresande är en grund för att utveckla stöd och nya tjänster inom transportområdet.
I projektet belyser Margareta Friman och Lars E Olsson de utmaningar som personer med psykiska och fysiska svårigheter står inför när de försöker delta i aktiviteter utanför hemmet med hänsyn tagen till befintlig infrastruktur och dagens kollektivtrafiksystem. Resultaten visar att en försämrad möjlighet att delta i vardagliga aktiviteter har en negativ påverkan på individens välbefinnande.
Psykisk ohälsa försvårar dessutom möjligheten att leva ett tillfredsställande liv på grund av upplevda begränsningar vad gäller frihet och möjlighet att resa när man vill.
- Avgörande är individens upplevda tillgänglighet, möjligheter och förutsättningar att fritt välja hur och när man vill resa, vilket bör prioriteras i utveckling av en framtida kollektivtrafik eller andra typer av hållbara mobilitetstjänster, säger Lars E Olsson.
- Ett viktigt resultat är att psykisk ohälsa spelar roll i vardagligt resande, säger Margareta Friman. Vår forskning visar att psykisk ohälsa är förknippat med en lägre grad av autonomi i resandet och upplevd tillgänglighet till aktiviteter man tycker är viktiga i livet.
På vilka sätt är autonomi i resandet viktigt för människor?
- Under en livstid kommer många tillfälligt eller permanent, uppleva någon form av funktionsnedsättning, säger Margareta Friman. För de allra flesta är deltagande i aktiviteter utanför hemmet grunden för ett rikt och meningsfullt liv. Autonomi i resandet handlar om förmåga, oberoende, frihet och möjligheter i vardagliga resor. Beteenden som är autonoma och som stöds av den miljö man befinner sig i anses främja både personliga prestationer och psykiskt välmående. Å andra sidan kan beteenden som styrs av yttre faktorer (dvs. som inte är autonoma) ha motsatt effekt genom att begränsa individens valmöjlighet och kontroll. Att fritt kunna välja hur man vill resa men också att känna kontroll över sina val är grundläggande för ett allmänt välbefinnande.
Har er forskning resulterat i att ni vill fördjupa er i någon del?
- Det finns ett fortsatt behov av att bättre förstå hur vi kan utveckla kollektivtrafiken eller andra typer av hållbara mobilitetstjänster som kan underlätta för personer som lider av psykisk ohälsa, säger Lars E Olsson. Fördjupad kunskap om hur autonomi i resandet och upplevd tillgänglighet kan stärkas är en viktig pusselbit.