Barbro Westerholm: Dans – en viktig del i årsrika människors vardag
Riksdagsledamot (L)
I Sverige är vi ganska bra på vård och omsorg i fysisk mening. Människor med vårdbehov kan få hjälp med det de inte kan klara i det egna hemmet, t.ex. städning. Människor med demens eller andra sjukdomar som kräver vård och omsorg dygnet runt kan få hjälp med sina fysiska behov. Men vardagen är alltför ofta fattig på social stimulans. Det behövs kultur och andra sociala upplevelser för att livet ska kännas meningsfullt. Det finns dock ljusglimtar. I pensionärsorganisationerna och på en del håll i vården och omsorgen ser man t.ex. dans som en viktig del i tillvaron.
Vi har dansat i alla tider, i alla världens länder. Vi har dansat för att fira högtidliga viktiga tilldragelser. Vi har dansat för att fira framgångar i krig och fred. Vi har dansat för att markera religiösa händelser. Här i Norden dansade vi redan under hednatiden i kombination med sång för att lysa upp vardagen och mörkret.
Dansen har utvecklats från sällskapsdans först präglad av sirlighet, till den alltmer livliga takt som präglar dansen idag. Parallellt har folkdanserna utvecklats med sina strikt regisserade turer, musik och klädsel.
Dans har förknippats med ungdom men intresset är stort också bland årsrika människor. Det framgår inte minst av den dans som pensionärsorganisationerna arrangerar i olika former samt att dans också ordnas i en del vård- och omsorgsboenden. Det är bara att gå in på nätet och se alla de dansaktiviteter som erbjuds årsrika människor.
Dans kopplar ihop hjärna och kropp och leder till förbättring av motoriska funktioner men inte bara det. Den påverkar vårt autonoma nervsystem och immunsystem i positiv riktning. Genom dans kan smärta lindras och det allmänna välbefinnandet öka. Dans är ett sätt att kommunicera tankar och känslor, dans förbättrar balans, minskar stelhet i muskler och förebygger fallrisk. Dans förmedlar känsla av gemenskap och delaktighet, man kan slappna av och vara sig själv. Dans och musik ger rika sinnesupplevelser och väcker också minnen.
Pensionärsorganisationerna ordnar traditionell pardans för sina medlemmar men också squaredans och linedance. Squaredans är en bra motionsform för årsrika människor. Musiken är glad och medryckande. Fyra par leds av en ”caller” som instruerar dansparen om vilka dansturer som ska utföras. Det ger stimulans till både kropp och hjärna. I linedance står man på linje och dansar ensam utan partner i olika stegkombinationer som beskrivs i stegbeskrivningar. Att göra fel är ingen katastrof.
De flesta har tyckt om att dansa men många har av olika anledningar lagt av med det under livets gång. Det är därför viktigt att den forskning och kunskap som finns om dansen betydelse för årsrika människor förmedlas. Det är viktigt att pensionärsorganisationerna fortsätter att arrangera dans för sina medlemmar men också att kommunerna känner ansvar för att ordna dans för dem som inte är medlemmar i någon organisation och i äldreboendena. Jag vill mena att det är väl använda pengar därför att dans är så viktigt för livskvalitet och hälsa bland årsrika människor.
Riksdagsledamot (L)