Pågående forskningsprojekt inom engelsk lingvistik

  • Svenska eller engelska? – språkfärdighet och -preferens hos högfungerande gymnasieelever inom autismspektrumtillstånd (AST) (Andrea Schalley, Tommy Jansson, Marie Tåqvist, Marika Kjellén). Vetenskapsrådet (2023-01312)

    Projektet undersöker om endera språk är mer eller mindre framträdande inom målgruppen i mån språkval och -färdighet – en fråga som bottnar i observationer att personer inom AST tycks ha lättare att kommunicera på engelska än svenska. Forskarna samlar in språkdata i form av bildinspirerade berättelser, spontant tal, enkätundersökningar samt forskningsintervjuer, och bryter däri ny mark i och med genomförandet av ett Live Action Role Play (LARP) som en av datainsamlingsmetoderna. Projektet genomförs i Sverige och inkluderar gymnasieelever från 15 års ålder samt vårdnadshavare, lärare och andra yrkesgrupper som är i daglig till tät kontakt med målgruppen.

  • Att lyssna till lärares röster: Flerspråkighet och inkluderande undervisning över gränser (Andrea Schalley). Projektet bedrivs inom CSL - Centrum för språk- och litteraturdidaktik vid Karlstads universitet. 2017–

    Projektet är en transnationell jämförande studie av förskole- och grundlärares inställning till och tro och kunskap om flerspråkighet mellan länder. Lärare intar en mellanställning i hierarkin mellan beslutsfattare och verksamhetspraktiker. Därför är deras inställning till och kunskap om flerspråkighet viktiga faktorer för att förverkliga en inkluderande utbildning. Forskare från 8 länder deltar (Frankrike, Tyskland, Irland, Israel, Holland, Norge, Sverige, och Storbritannien). I Sverige samarbetar Karlstads universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Dalarna.
     
  • Bedömning av muntlig färdighet i engelska (Liliann Byman Frisén). Avhandlingsprojekt 2020-2025.

    I avhandlingsprojektet undersöks bedömning av muntlighet i engelska i grundskolan i Sverige. En viktig frågeställning är hur muntlighet förstås och tolkas av de som bedömer och betygsätter det nationella provet i engelska i årskurs 6 och årskurs 9 samt hur det relaterar till kunskap och policy om muntlighet i ett andraspråk.
     

  • Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet och sociala medier-baserad kommunikation (Tobias Hübinette (projektledare) och Peter Wikström) Vetenskapsrådet (dnr. 2019-03291). 2020-

    I projektet bedriver forskarna fallstudier av hur begreppen ”ras” och ”rasism” förstås och omtvistas i olika offentliga sammanhang i svenska medier och sociala medier. Projektet kombinerar kritisk rasteori och språkvetenskapliga och diskursanalytiska metoder för att bidra till att empiriskt belysa hur samhälleliga förändringar och politiska ideologier påverkar och speglas i förhandlingar om hur laddade begrepp kan eller ska förstås.

  • Faktorer som samvarierar med högstadieelevers språkfärdighet i engelska: Hur överbryggar man de stora skillnader i elevers måluppfyllelse som upplevs av många engelsklärare? (Andrea Schalley, Marika Kjellén, Marie Tåqvist i samarbete med lärare från fyra olika skolor i Värmland). Projektet bedrivs inom ULF - Utbildning, Lärande, Forskning. 2023-2024.

    Syftet med projektet är att identifiera arbetssätt som stöttar alla elever i ett heterogent klassrum och som främjar måluppfyllelsen samtidigt som eleverna behåller eller utvecklar sin känsla av självförmåga och glädje i språkinlärningen.
    Ett ULF-projekt med stöd från LUN och CSL som även är samfinansierat av involverade kommuner.

  • Intra-language variability of path framing and manner encoding (Rickard Nilsson) Avhandlingsprojekt 2022 – 2027.
    Detta doktorandprojekt utforskar hur rörelseväg (path of motion) uttrycks på engelska, spanska och svenska men även dess relation till kodningen av rörelsesätt (manner of motion). Fokus i projektet är den variabiliteten av rörelsevägsuttryck som tillåts inom språken och målet är att möjliggöra en tvärlingvistisk jämförelse. Den centrala hypotesen är att vissa språk har mer förankrade mönster än andra när det kommer till hur rörelsevägen är kodad, vilket kan ha konsekvenser för styrkan av mentala scheman.

  • Investigating predatory publishing in political science: a corpus-based approach. (Ying Wang, Josep Soler, Stockholms universitet). 2018-

    Projektets syfte är att bidra till det komplexa men underrepresenterade forskningsområdet ”predatory practices” inom vetenskaplig publicering och forskningskommunikation. Just nu använder vi korpuslingvistiska metoder (till exempel nyckelord, flerordskombinationer, syntaktisk komplexitet) för att få fram empiriska bevis på vetenskaplig text som skiljer forskningsartiklar publicerade i en rovtidskrift inom statsvetenskap från de som publicerats i en prestigefylld tidskrift. Vi är också intresserade av att analysera skräppost från rovförlag för att identifiera funktioner (språkliga och sociala) som gör det möjligt för oseriösa tidskrifter och förlag att bedriva sin verksamhet. I framtiden kommer forskningen att utökas med fler vetenskapsfält och djupare analys, närmare bestämt sociolingvistisk och språkideologisk analys.
     
  • Semantisk typology: Social kognition på olika språk (Andrea Schalley)
    Finansierat av Australian Research Council, Alexander von Humboldt Foundation och German Federal Ministry of Education and Research. 2016–.

    Projektet handlar om hur social kognition kodas i olika lingvistiska strukturer på olika språk. En parallelltext (korpus) för 24 språk upprättas. Fokus ligger på de funktionella kategorier som är relevanta för sociala och psykologiska faktorer som placerar människor i ett sammanhållet socialt sammanhang. 
    Läs mer på projektets webbplats https://scopicproject.wordpress.com/
     

  • STAGE: STarting AGe and Extramural English (Erica Sandlund)
    Projektet STAGE leds från Universitetet i Oslo av Pia Sundqvist med finansiering från Research Council of Norway (2021-2025).

    I projektet jämförs elevers kunskaper i engelska i Norge och Flandern med avseende på startålder och extramural engelska, och omfattar jämförelser av färdighet i flera olika språkförmågor. Vidare studeras barns och ungdomars uppfattningar och övertygelser kring engelska, engelskundervisning och informellt lärande. Sandlund ansvarar för ett delprojekt om interaktionell kompetens. Läs mer på projektets webbplats https://www.uv.uio.no/ils/english/research/projects/stage/

  • Swedish Learner Corpus of English (Henrik Kaatari (projektledare), University of Gävle, Ying Wang, Tove Larsson, Uppsala universitet/Northern Arizona University, Pia Sundqvist, University of Oslo), 2021-

    Projektet syftar till att sammanställa en korpus av uppsatser skrivna på engelska av svenska elever (årskurs 7–12) som också inkluderar information om studenternas extramurala aktiviteter på engelska. I projektet använder vi oss av lingvistisk komplexitet för att operationalisera och studera skrivutveckling utifrån tre olika, men samspelande, perspektiv: lexis, fraseologi och grammatik.
     

  • TELL-ability: Muntligt berättande som livskunskap och interaktionell kompetens i andraspråksundervisning (Erica Sandlund)
    Projektet, som bedrivs 2023-2026, finansieras av Vetenskapsrådet [Dnr 2022-02920] och omfattar fyra forskare och en forskningsassistent från ämnena engelska, svenska som andraspråk och litteraturvetenskap.

    Forskning om muntligt berättande som en särskild interaktionell kompetens i ett andraspråk bedrivs genom tre delstudier i grundskolans årskurs 9 och omfattar lärarperspektiv, elevperspektiv samt en interventionsstudie där olika narrativa muntliga uppgifter prövas i klassrum i engelska och svenska som andraspråk. Läs mer på projektets webbplats https://www.kau.se/tellability

  • Ursäkt eller icke-ursäkt? Om offentliga ursäkters reception i medierad diskurs efter #MeToo (Peter Wikström, Erica Sandlund). Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond [P19-0213:1]. 2020-

    I detta projekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, analyserar vi diskursiva praktiker med koppling till offentliga ursäkter i kölvattnet av #MeToo-rörelsen. Projektet fokuserar särskilt på hur den mottagande allmänheten i media samt i sociala medier avfärdar ursäkterna (det vill säga, behandlar dem som icke-ursäkter). Vi kommer att bedriva fallstudier som syftar till att belysa skärningspunkten mellan språk och politiskt deltagande, samt betraktar ursäkternas mottagande ur ett folklingvistiskt perspektiv. Inom projektet analyserar vi både ursäkternas utformning och hur ursäkterna utvärderas och förhandlas av mediekonsumenter och journalister i exempelvis olika plattformar i sociala medier, i intervjuer och i diskussioner i TV-soffor.
    Läs mer på projektets webbplats:kau.se/non-apologies
     
  • Virtual worlds and semantic modelling. (Andrea Schalley, Anton Benz, Leibniz Centre of General Linguistics, Berlin, Torgrim Solstad, Bielefeld University, Oliver Bott, Bielefeld University), 2022-

    I projektet undersöker forskarna hur vanliga handlingar konceptualiseras och uttrycks på olika språk. Vi tittar i synnerhet på vilka begreppsdimensioner som utlöser skillnader i verbs betydelse och vilka som är irrelevanta. För att undersöka detta med hjälp av experiment använder vi virtuella miljöer som stimuli, vilket gör att vi kan manipulera olika dimensioner på ett systematiskt och kontrollerat sätt.