Steg 6: Publiceringsstrategi

För att planera hur forskningsresultat ska spridas är en publiceringsstrategi ett bra verktyg. För att strategin ska fungera så bra som möjligt, behöver den upprättas tidigt under ett forskningsprojekt. Den behöver dessutom ofta omprövas och omformuleras under projektets gång. Den här delen av Forskarhandboken beskriver sådant som är viktigt att tänka på när en publiceringsstrategi ska utvecklas och upprätthållas.

  • Författarskap? Om du samarbetar med andra forskare, besluta så tidigt som möjligt vem eller vilka som ska stå som författare eller medverkande till publikationen. Kontrollera tidskriftens/förlagets riktlinjer för författarskap. Vissa tidskrifter kräver mycket detaljerade beskrivningar av respektive författares bidrag till arbetet. Gå igenom och följ instruktionerna. Se Karlstads universitets riktlinjer för författarskap för ytterligare vägledning.
     
  • Publikationstyp? Ska du satsa på att skriva en bok, bokkapitel, tidskriftsartikel, konferensbidrag, eller en mix av dessa? Svaret beror på hur ditt projekt är beskaffat och på finansiärens krav. Det är lätt att lova ”för mycket” när man skriver en forskningsansökan. Kom ihåg att du måste leverera det du utlovat.
     
  • Tidskriftens/utgivarens inriktning? Matchar inriktningen på din forskning den publiceringskanal du är intresserad av? Tveka inte att fråga redaktören om din tänkta publikation passar tidskriften. Slösa inte tid på att skriva fram din forskning på ett sätt som inte följer de krav och förväntningar som publiceringskanalen eller finansiären har.
     
  • Följs riktlinjer för inskick av manus? I många fall refuseras manus på grund av att författaren inte följt de riktlinjer som publiceringskanalen satt upp. Instruktionerna kan vara långa och omfattande. Se till att läsa dem flera gånger, och dubbelkolla igen innan du skickar in ditt manuskript.
     
  • Tid från inskick till publicering? Publiceringsprocessen är i många fall långsam. Kontrollera hur det brukar fungera hos den publiceringskanal du är intresserad av. Information om detta kan finnas på tidskrifters hemsidor, eller genom att kontakta redaktionen.
     
  • Refuseringsgrad? Många prestigefyllda publiceringskanaler har en långsam publiceringsprocess och en hög refuseringsgrad. Ta med detta i beräkningen när du utformar din publiceringsstrategi. Kom också ihåg att det är helt normalt att bli refuserad, planera för det. Gör gärna en prioriteringslista över tänkbara publiceringskanaler, så att det finns en Plan B om en tidskrift säger nej.
     
  • Publiceringskanalens trovärdighet? Tråkigt nog finns det ett antal förlag och tidskrifter som försöker sko sig på forskare genom att locka med orimligt snabb publicering och fackgranskning. Som tumregel gäller att seriösa förlag inte kontaktar författare per e-post. Kontakta Publiceringsstöd för råd om utgivares trovärdighet.
  • Språk? Engelska är idag det primära språket för spridning av forskning inom många ämnen. Tänk dock på att det ibland kan vara lämpligt att kommunicera sin forskning även på svenska, till exempel för att nå aktörer utanför akademin.
     
  • Indexering? Kommer din forskning att publiceras i kanaler som indexeras av stora databaser som Web of Science och Scopus? Indexering kan vara viktigt av flera skäl. Finansiärer kan ställa krav på att publiceringskanalen indexeras, indexering kan förbättra resultat vid bibliometriska analyser, och din synlighet som forskare ökar om du väljer en indexerad publiceringskanal.
     
  • Publiceringsmodell? Ska du välja att publicera med öppen tillgång eller publicering i en traditionell prenumerationstidskrift? Hur viktigt är det för dig att behålla din upphovsrätt och möjligheten att fritt sprida din forskning? Har din forskningsfinansiär krav på open access? (läs mer om detta i avsnittet Sprid forskningsresultaten)

När din forskning väl publicerats kan du marknadsföra den för att maximera genomslaget för din forskning. Det finns många sätt att göra detta på, här följer några tips:

  • Använd sociala medier för att sprida nyheter om din forskning. Använd din publikations DOI för att ge läsaren snabb åtkomst till forskningen (DOI är en teknik för permanent länkning som idag används av de flesta större utgivare).
  • Lägg in info om din senaste publikation i din e-postsignatur.
  • Publicera din forskning i DiVA (åtminstone dess metadata, om du inte äger upphovsrätten)
  • Håll din forskningsprofil på Kau aktuell (https://inslaget.kau.se/utbildning-forskning/forskarstod/sa-har-skapar-du-en-forskarprofil-kauseforskare)
  • Skaffa ett ORCID, ett digitalt ID för dig som forskare. ORCID hjälper dig att särskilja dig från andra forskare, och bidrar till att du får erkännande för dina publikationer(www.orcid.org).