Doktorandprojekt
ALL ABOARD THE DIGITAL TRAIN: TECHNOLOGICAL MARGINALISATION IN PUBLIC TRANSIT
Digitalt utanförskap i kollektivtrafiken.
Digitala infrastrukturer har haft en explosiv framväxt och är numera mycket integrerat i hela samhällsstrukturen. Denna utveckling syns inte minst i kollektivtrafiken där mobila medier möjliggjort nya logistiska strukturer där både reseplanering och biljettköp ofta hanteras i digitala miljöer. Men för de som inte använder sig av teknologier som smartphones riskerar denna strukturella förväntan på digital integration att bli ett hinder i användningen av kollektivtrafiken.
Jag är alltså intresserad av smartphones strukturella påverkan på hur vi rör oss i rummet, och vilka förväntningar som finns på offentlig infrastruktur när det kommer till digitalisering. Konkret så undersöker jag de praktiker som resenärer utan smartphones använder sig av i kollektivtrafiken. Genom att lyfta detta marginaliserade perspektiv hoppas jag kunna skapa förståelse för vad det faktiskt innebär att leva i digitalt utanförskap, och samtidigt säga något om övergripande fenomen kopplade till mobilitet och digitalisering.
Projektet All aboard the digital train: Technological marginalisation in public transit pågår 2023-2028
Henrik Bergius
Doktorand, Centrum för Geomediastudier
VR i hemmet
Har du VR hemma? Vill du vara med och öka vår förståelse kring virtual reality?
Linnea Saltin är forskarstuderande och forskar om hur människans relation till platser påverkas av teknologisk utveckling. Genom att intervjua människor i deras hem vill hon belysa hur fysiska platser och sociala relationer kan omförhandlas i teknikanvändning. Frågorna handlar om ens erfarenheter av att använda VR men också hur man organiserat sitt hem för att husera VR-användning.
- Jag vill komma i kontakt med människor som har VR hemma. Jag menar att forskning kring VR glömmer bort den fysiska utgångspunkten. Det är inte konstigt i sig, för VR som medium erbjuder oss att få befinna oss någon annanstans och vara mindre platsbundna, göra distans irrelevant. Men någonstans ska kroppen vara och jag anser att det är i skillnaderna mellan VRs möjligheter och fysiska villkor som vi kan upptäcka ny geografisk kunskap. Jag är intresserad av hur människor gör och deras egna resonemang.
Allt deltagande i projektet bygger på frivillighet. Informerat samtycke kommer inhämtas, vilket innebär att intervjupersonerna kommer att ha full insyn i vilka uppgifter som samlas in och vad de kommer att användas till. Inga obehöriga kommer att ha tillgång till det insamlade materialet. Intervjupersonernas deltagande i studien kan avbrytas när som helst på intervjupersonens begäran.
Vill du delta i studien? Kontakta Linnea Saltin
Linnea Saltin
Doktorand i kulturgeografi, Centrum för Geomediastudier
Linnea Saltins forskningsintressen rör relationer mellan människa-teknik-plats. Hon har tidigare intresserat sig för lan och konvent som knytpunkter för mänskliga praktiker kring att använda teknologi för att frigöra sig från fysiska och sociala platsbundna villkor.
Communicating climate action: Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction
Sol Agin
I kampen mot klimatkrisen har klimataktivister och miljörörelser varit avgörande för opinionsbildningen och att förändra allmänhetens syn på frågan. Trots detta har forskningen förbisett dessa grupper för att istället fokusera på hur traditionell media lyfter fram klimatfrågorna. Den här avhandlingen undersöker, med hjälp av en omfattande Europeisk enkätstudie samt ett experiment utfört i Sverige, hur kommunikation från både konventionella klimatdemonstrationer och protester som bygger på civil olydnad eller störande av allmän ordning, tas emot i en Europeisk kontext. Resultatet indikerar att allmänheten är mer benägen att tro, lita på och agera på klimatrelaterade budskap när den språkliga tonen i budskapet överensstämmer med gruppens metoder (konventionell, störande element/civil olydnad, våld).
För att förklara detta introducerar avhandlingen det teoretiska konceptet Communicative Action Repertoire (CAR), vilket på svenska blir ungefär ”kommunikativ handlingsrepertoir”. Detta innebär att kommunikation och handlingar ses som integrerade delar av ett samlat budskap. Kommunikation och handlingar som överensstämmer med varandra, och som speglar den ideologi gruppen anses stå för, ses av allmänheten som en mer pålitlig och kunnig, samt mindre partisk och sensationalistisk, källa Detta medför att folk i högre grad inspireras att skrida till handling. Viktigt att notera är att denna effekt är synlig både för grupper vars CAR fokuserar på konventionella protester, och för de vars aktiviteter bygger på störande element. Det omvända är också sant. När handlingar inte stämmer överens med gruppens CAR, så uppfattas de som mindre pålitliga och mindre kunniga, samt mer partiska och sensationalistiska.
I allmänhet inspirerar kommunikation kopplad till en konventionellt inriktad CAR till mer kommunikationsfokuserade handlingar bland de svarande som är benägna till handling. Kommunikation kopplad till en CAR som inriktar sig på störande element inspirerar i sin tur till direkt aktion. För den som söker konstruera en enhetlig mental representation av en abstrakt och komplex fråga – som klimatkrisen – är således CAR ett verktyg för både aktivister och akademiker som vill analysera och strukturera sammanhållna budskap och minimera potentiell kognitiv dissonans.