Professionsprogrammet = kompetensutveckling och meritering

Vad innebär professionsprogrammet?

Professionsprogrammet består enligt uppdraget av två bärande delar:

  • en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare
  • ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.

I Skolverkets förslag betonas att kompetensutveckling är det centrala i ett professionsprogram. Den nationella strukturen för kompetensutveckling utgör därför kärnan i professionsprogrammet. Den erbjuder förskollärare, lärare och rektorer nya möjligheter att utveckla sin professionella kompetens under hela sitt yrkesliv.

Meriteringssystemet är ett erbjudande som ger legitimerade lärare och förskollärare som arbetat i yrket i minst sex år möjlighet att få sin undervisningsskicklighet erkänd. Det ger också nya möjligheter till strategisk kompetensanvändning för arbetsgivare, och professionell utveckling för lärare och förskollärare.

Nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare

Kompetensutvecklingen är det centrala i professionsprogrammet. Utformningen av den nationella strukturen för kompetensutveckling syftar till att ge rektorer, lärare och förskollärare bättre möjligheter att på ett strukturerat och likvärdigt sätt utveckla sin yrkesskicklighet.

All kompetensutveckling inom professionsprogrammet ska utgå från barnens och elevernas behov. Den ska främja deras lärande och bidra till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skolverket föreslår ett brett och flexibelt innehåll i den nationella strukturen. Det ska finnas möjlighet att ta del av relevant och kvalitativ kompetensutveckling oavsett skolform, verksamhet och undervisningsämnen.

Olika former av kompetensutveckling

Skolverket föreslår att både individuell kompetensutveckling i form av akademiska kurser, kollegialt lärande och praktiknära forskning ska ingå i strukturen för kompetensutveckling.

Enligt förslaget ingår följande former för kompetensutveckling i den nationella strukturen för kompetensutveckling:

  • Akademiska kurser på universitet och högskolor
  • Kollegialt lärande
  • Praktiknära forskning

Praktiknära forskning skapar länk till akademin

Skolprofessionernas medverkan i praktiknära forskning skapar en länk mellan akademi och praktik och kan bidra till att verksamheten i skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Innehåll för lärare och förskollärare

Enligt förslaget ska lärare och förskollärare kunna ta del av akademiska kurser för att bredda, fördjupa och specialisera sig. Det kan handla om att utveckla sin ämnesdidaktiska kompetens, sitt klassrumsledarskap eller att komplettera sin utbildning med nytillkommet innehåll i kurs- och ämnesplaner inom sina undervisningsämnen.

För den lärare och förskollärare som vill ska det vara möjligt att bygga på sin behörighetsgivande examen till en master eller magister.

Följande akademiska huvudområden ingår enligt förslaget i strukturen för kompetensutveckling:

  • didaktik (inklusive ämnesdidaktik)
  • barn- och ungdomsvetenskap
  • kognitionsvetenskap
  • pedagogik (inklusive specialpedagogik)
  • pedagogiskt arbete
  • pedagogisk psykologi
  • kurser med koppling till undervisningsämne

Innehåll för rektorer

Skolverket erbjuder redan idag en struktur för kompetensutveckling för rektorer. Förslaget bygger vidare på den befintliga strukturen, som innehåller både förberedande och fortsatt kompetensutveckling efter rektorsprogrammet. Skolverkets uppdragsutbildningar inom fortbildning för rektorer ska ingå i professionsprogrammet för rektorer. Utbudet av kurser inom fortbildning för rektorer kan utvecklas och ska kunna ingå i en magister- eller masterexamen.

Skolverkets uppdragsutbildningar inom fortbildning för rektorer

Skolverket föreslår att även andra högskolekurser med relevans för skolledarskap ska ingå i den nationella strukturen för kompetensutveckling för rektorer.

Behoven styr valet av kompetensutveckling

Utgångspunkten i förslaget är att utgå från de pedagogiska utmaningar som identifieras i verksamheten och att barnens, elevernas, kollegiets och individens behov styr valet av kompetensutveckling. Innehållet i kompetensutvecklingen ska i första hand vara relevant för undervisningen, men också för den enskilda rektorns, lärarens eller förskollärarens utveckling. Rektor och huvudman ansvarar för att se till att det finns förutsättningar för att genomföra kompetensutvecklingen.

Källhänvisning