Värmlänningarna trivs i Värmland. De tror också att alla andra gillar Värmland.
Sanningen är att de flesta andra människor har ytterst vaga föreställningar om var Värmland ligger och vad vi sysslar med här.
Fyra forskare vid Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, på Karlstads universitet har skrivit en bok med titeln Livsmiljö och attraktivitet. De fyra är Lars Aronsson, Lotta Braunerhielm, Bengt Dahlgren och Sara Westlindh.
Boken presenteras vid ett seminarium på Karlstads universitet den 18 februari.
Mer information och anmälan.
Trivs men vill ha mer service
- Värmlänningarna trivs i Värmland. De tycker att det är bra att det finns gott om natur att vistas i och de flesta uppfattar samhället som tryggt. Så var det 2005 och så är det nu också, berättar Lotta Braunerhielm.
Många efterfrågar dock mer och bättre service, allt från skola och sjukvård, till mataffärer, postlådor och bankomater. Många tror inte heller att företagsklimatet är särskilt gott i regionen.
Vad de andra tycker
Sju av tio värmlänningar är övertygade om att inte bara de själva - utan även alla andra - gillar Värmland. Men hur är det med den saken egentligen?
Forskarna berättar att det finns en stor skillnad mellan hur vi själva ser på regionen och hur andra utifrån uppfattar den.
- Bilden av Värmland utifrån är att här finns det stora geografiska avstånd. Man tänker på Värmland som på Norrland.
- Visst finns här skog och vatten, kultur och trevliga människor. Men sedan är det inte så mycket mer kunskap man har om regionen.
Hur blir regionen mer känd?
Varumärket Värmland är med andra ord ganska anonymt utanför länets gränser. Mediebilden visar upp natur och kultur, men ganska lite om arbetsmarknaden eller hur det är att bo i Värmland.
- Vi är rätt övertygade om att den massmediala bilden och olika gruppers bild av Värmland har betydelse för beslut som etableringar och annat som är viktigt för regionens utveckling. Men problemet är omvärldens mycket begränsade kunskap om regionen. 36 procent förknippar Värmland med skog, 35 procent nämner Karlstad, sedan kommer dialekten, hockey, Selma Lagerlöf och närheten till Norge, säger Lotta Braunerhielm.
- Frågan är: Är det tillräckligt för folk att vilja flytta hit? 71 procent vet inget om regionens näringsliv.
Själv är Bengt Dahlgren lite tveksam till effekten av marknadsföringskampanjer. Bilden av Värmland har inte märkbart förändrats över åren trots flera reklamsatsningar.
- Det bästa för att komplettera bilden är kanske att det görs saker, att det händer saker i regionen som sedan medierna rapporterar om även utanför länets gränser.
Trivs där man är
Forskarna lägger till brasklappen att de allra flesta människor verkar trivas gott där de bor. Oavsett om det är i storstan eller på landet.
- Därför ska man kanske vara försiktig med att dra slutsatsen att alla vill bo på ett och samma sätt.
En varningsflagga i rapporten är att de unga är mindre nöjda med sitt Värmland än de äldre.
Bakgrund
I boken speglar forskarna olika kriterier som gör att människor trivs där de lever och verkar. Forskarna har jämfört insamlade åsikter och fakta från en undersökning som gjordes 2005 och flera undersökningar som gjorts därefter. På så vis har de kunnat se om människors syn på Värmland har förändrats över tid eller inte.
Lotta Braunerhielm och Bengt Dahlgren presenterade rapporten på en konferens för det Nationella nätverket för inflyttarfrågor som hölls den 16-17 januari i Karlstad. Konferensen samlade deltagare från stora delar av landet.
Forskarna konstaterade att även om de tittat specifikt på Värmland är ändå att många av slutsatserna ganska allmängiltiga.
