Forskningsnyheter
Nyheter
-
2026-02-19
Ny studie – kan särskild begåvning maskera dyslexi?
När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? Dessa elever kan klara standardiserade läsförståelsetest när förståelsen bedöms genom flervalsfrågor. På så sätt fångas inte de avkodningsproblem som är typiska för dyslexi. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.
En ny avhandling av Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, undersöker just detta: hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? Forskningen fokuserar på begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality – alltså elever som har både styrkor och svårigheter som påverkar varandra. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.
-
2026-02-18
Det senaste inom systemintegration presenterades vid internationell konferens i Mexiko
SII 2026 konferensen handlade om systemintegration – hur man kombinerar hårdvara, mjukvara och olika tekniska delsystem till fungerande helheter. Ett område som är centralt inom modern robotik, automation, industriella system och smarta teknologier bland annat inom hälsa, tillverkning och energi.
– Jag medverkade vid årets konferens som program-medordförande, säger Jorge Solis, docent i elektroteknik. Vi fick in ett rekordstort antal konferensbidrag, totalt 389 vetenskapliga artiklar samt 49 Late Breaking Reports och över 100 biträdande redaktörer allokerades för att granska varje inlämnat konferensbidrag.
Baserat på den vetenskaplig granskningen av konferensbidrag, accepterades endast 73 procent, vilket gav en mycket hög nivå på presentationerna.
-
2026-02-13
Så når forskningen hela vägen till patienter och invånare
Hur kan ny forskning snabbare omsättas i det dagliga arbetet i vården och göra verklig skillnad för människor i Värmland? Den frågan stod i centrum när den årliga forskningskonferensen Forum Värmland arrangerades den 11 februari.
”Vad är bäst för Ester?”
Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Värmland, inledde dagen med den välkända frågan: ”Vad är bäst för Ester?”
Uttrycket syftar på samverkansmodellen ESTHER från Jönköpings län, där ”Ester” är en symbol för patienten. Frågan fungerar som kompass i utvecklingen av en personcentrerad vård – med utgångspunkt i patientens behov, förmågor och förväntningar.
-
2026-02-12
Elises presentation fick första pris
Vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens Ekmandagar den 27 januari 2026, tog Elise Meurs, doktorand i kemiteknik vid företagsforskarskolan Exact, hem första pris i den prestigefulla presentationstävlingen.
– Tävlingen genomfördes i Pecha Kucha-format, ett presentationsformat med 20 bilder och endast 20 sekunder per bild, säger Elise Meurs, doktorand vid Exact företagsforskarskola.
-
2026-02-11
Från pulver till prestanda, samband mellan mikrostruktur och utmattning i superlegering och verktygsstål
I den nya avhandlingen undersöks hur metalllegeringar beter sig under upprepad belastning, ett fenomen som kallas utmattning. Utmattning är en av de vanligaste orsakerna till haverier i tekniska komponenter, där små upprepade spänningar till slut kan leda till sprickor och brott. Forskningen fokuserar på hur tillverkningsprocessen och materialens inre struktur påverkar deras utmattningsegenskaper.
– I min studie kombinerade jag detaljerad mikrostrukturell analys, utmattningsprovning och brottanalys för att förstå hur utmattningssprickor initieras, säger Faezeh Javadzadeh Kalahroudi. Jag utvärderade också om near-net-shape-tillverkning kan minska behovet av efterbearbetning genom att jämföra ytegenskaper och utmattningsbeteende.
-
2026-02-09
Doktorera i ett musikämne du är extra nyfiken på
Att gå en doktorandutbildning beskrivs som att bestiga berget Parnassos, det gudomliga berget där de välutbildade fick samlas enligt den grekiska mytologin. Att doktorera är ett hårt arbete och tidvis en ganska ensam tillvaro, ofta i uppförsbacke, som sträcker sig över flera år. Hur är det då att doktorera i musik? Två lärare vid Musikhögskolan Ingesund går doktorandutbildning på Musikhögskolan i Piteå som tillhör Luleå tekniska universitet och har nu nått halvvägs i utbildningen.
Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att gå en doktorandutbildning?
– Det blev så mycket på grund av pandemin, säger Ann Elkjär, lärare i flöjt. Innan den hade jag undervisat halvtid i många år på Musikhögskolan Ingesund och frilansade som musiker resten av tiden. Under pandemin ställdes alla konserter in, men då dök möjligheten upp att doktorera på halvtid på Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. Vidare är det inte så många lärare som har disputerat på Ingesund, och den kompetensen behövs för att undervisa inom våra musikerutbildningar.