Forskningsnyheter

Tidsbrist, bristande organisatoriska förutsättningar och bristande samarbete skapar utmaningar för sjuksköterskor som leder den äldres omvårdnad i kommunens hemsjukvård. Det visar ny forskning från Karlstads universitet.

I sin avhandling har Erica Lillsjö utforskat sjuksköterskors patientnära ledarskap i kommunens hemsjukvård för äldre personer. Avhandlingens resultat visar att sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård strävar efter att leda med fokus på den äldres önskemål, behov och bästa intresse samt efter att skapa trygghet för den äldre och anhöriga. 

– Sjuksköterskorna ville leda, och ville leda för att främja en personcentrerad vård. Men de organisatoriska förutsättningarna skapade utmaningar i ledarskapet, säger Erica Lillsjö.

Anhöriga till personer med kognitiv svikt lever ofta under stor belastning. Arbete, familjeliv och omsorg ska fungera samtidigt, något som kan leda till bristande återhämtning, social isolering och stressrelaterad ohälsa. Vid Karlstads universitet har forskningsprojektet Yrkesverksamma anhöriga till närstående med kognitiv sjukdom startat. Målet är att utveckla hållbara och hälsofrämjande stödmodeller för en grupp som bär ett tungt ansvar, ofta utan tillräckligt stöd.

Den nationella demensstrategin betonar att varje dag räknas, både för den som lever med sjukdom och för de anhöriga. Strategin lyfter också vikten av att anhöriga får kunskap och stöd för att kunna ge vård och omsorg på ett hållbart sätt. Särskilt unga anhöriga beskrivs som en grupp som ofta hamnar i skymundan, trots ett uttalat nationellt mål om långsiktigt stöd även för dem.

Forskare från Karlstads universitet har nyligen genomfört avancerade experiment vid forskningsanläggningen MAX IV i Lund. Genom tillgång till det kraftfulla Formax-strålröret öppnas nya möjligheter att studera pappers- och fibermaterial på en detaljnivå som tidigare inte varit möjlig.

– Det här är en fantastisk möjlighet att mäta på en anläggning med betydligt mer kraft och fler möjligheter än vad vi kan uppnå i våra egna laboratorier, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik. 

Besöket möjliggjordes genom ett samarbete med forskare vid Chalmers tekniska högskola, som också varit drivande i ansökan om mättid vid anläggningen.

Bakom fjäderboa, kitsch och spektakel döljer sig en av vår tids mest kraftfulla kulturella arenor. Enligt författarna Richard Ek, Mia Larson och Can-Seng Ooi använder Eurovision lekfull “camp” för att tänja på gränser kring identitet, normer och politik – samtidigt som det framstår som ren underhållning.

Richard Ek, som även är knuten till Centrum för geomediastudier vid Karlstads universitet, har tillsammans med Mia Larson, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan och forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) och professor Can-Seng Ooi vid universitetet i Tasmanien skrivit kapitlet ”Camp and Frivolity as Cultural and Political Transgressions in the Eurovision Song Contest Events” som är en del av boken ”Tourism, Events and Leisure Perspectives on the Eurovision Song Contest”.

Under försommaren välkomnar Musikhögskolan Ingesund en ny doktorand i musikpedagogik. Hon heter Stina Wennberg och brinner för musik i förskolan, ett ämne som hennes avhandling kommer att handla om, med fokus på det musikaliska i sångsamlingen.

Kan du berätta om din bakgrund och din utbildning?

Erfarenheter från projektet Helhetsenkelt tas nu vidare tillsammans med Statskontoret i arbetet med vägledning för konsekvensutredningar. Det innebär att metoder som Samhällsnytta AB har utvecklat för att synliggöra lantbrukares vardag, variationen mellan olika gårdar och den samlade regelbördan, förs in i ett arbete med betydelse för hela statsförvaltningen.

Bakgrunden är att lantbrukare ofta får komma till tals först när nya regler redan är färdiga. En ny rapport från Helhetsenkelt, som drivs av Samhällsnytta AB vid Karlstads universitet, visar hur ett annat arbetssätt kan ge bättre beslutsunderlag redan tidigt i regelgivningsprocessen.