Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, blir professor vid MSSM, Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York. Ett välrenommerat universitet med mycket framgångsrik forskning om barns hälsa och utveckling.
- Jag har en "adjunct professor position" där vilket är mycket glädjande på ett personligt plan, men som också innebär flera andra fördelar, säger CG Bornehag. För det första är MSSM ett högprestigeuniversitet och sjukhus i USA med mycket gott rykte och med god extern forskningsfinansiering och dessutom finns där ett framgångsrikt center för barns hälsa som kopplar till vår forskning på ett bra sätt.
En styrka för forskningen på Karlstads universitet
- Den forskning inom miljöområdet och kopplingen till barns hälsa och utveckling som sker på MSSM passar mycket väl ihop med vårt fokus på Barns liv och hälsa vid Karlstads universitet och våra omfattande epidemiologiska studier där vi följer uppemot 50 000 barn i nuläget.
En av anledningarna till att MSSM är intresserad av samarbete med Karlstads universitet är de epidemiologiska studier vi bedriver, inte minst SELMA där vi följer drygt 2 000 barn från tidig graviditet över förlossning uppåt i livet. Sådana studier är svårare att genomföra i USA. Vid MSSM finns ett antal graviditetskohorter liknande SELMA-studien, men de är mindre och har inte samlat in lika mycket data. Samarbeten kring dessa studier är ett viktigt inslag i vår forskning.
- Viktiga inslag i vårt samarbete handlar mycket om att utveckla nya frågeställningar för att förstå barns hälsa och utveckling bättre. Ett område handlar om betydelsen av stress under graviditen för barns utveckling och hur stress kan samverka med kemikalieexponering. Ett annat område är hur hormonstörande kemikalier kan påverka barns språkutveckling, ett mycket hett område som också är intressant ur ett skol- och inlärningsperspektiv. Ett tredje område handlar om att exponering för hormonstörande ämnen kan ge olika effekter på pojkar och flickor, vilket inte är orimligt eftersom vi har att göra med könshormonsliknande kemikalier. Ytterligare ett exempel är en ny metod under utveckling vid MSSM för att mäta fostrets exponering för hormonstörande ämnen genom att analysera barnets mjölktänder. Ett mycket spännande projekt där vi nu samlar in tänder i SELMA studien, dels för att validera metoden men också för att få bättre exponeringsmått och exponeringar som är direkt kopplade till fostrets miljö. I alla dessa spår utvecklar vi och använder samma instrument och metoder för datainsamling vilket innebär att vi kan samköra data på ett mycket effektfullt sätt.
Bygger vidare på tidigare samverkan
Vid MSSM finns professor Shanna Swan som är pionjär vad gäller exponering för hormonstörande kemikalier tidigt i livet, framförallt ftalater, och könsutveckling hos barn och i förlängningen reproduktionseffekter.
- Här har vi använt hennes metoder för mätning av könsutveckling hos pojkar och vi har nyligen bekräftat hennes tidigare fynd. Vi arbetar nu med en modell för att inkludera både könsutveckling och neurokognitiva effekter vilket är mycket intressant eftersom båda dessa effekter kan vara relaterade till androgen miljö under fostertid.
Vid MSSM finns också professor Chris Gennings som är världsledande när det gäller biostatistiska analyser av epidemiologiska data, framförallt när det gäller analyser av blandningar av kemikalier (så kallade cocktails) vilket är en av de stora vetenskapliga frågorna just nu över hela världen när det gäller hormonstörande ämnen och kopplade hälsorisker.
- Jag fick med Chris Gennings i vårt stora EU-projekt (EDC-MixRisk) där hon nu ansvarar för avancerade biostatistiska analyser av blandningsexponeringar.
-Tillsammans med MSSM och bland annat Columbia University söker vi nu forskningsmedel hos NIH, National Institutes of Health, i USA, säger CG Bornehag. Med min position kan jag medverka i NIH-ansökningar på ett mer tydligt sätt. Den här positionen innebär också att vi kommer att söka svenska medel tillsammans. De arbetsuppgifter som jag kommer att ha vid MSSM är förutom att diskutera forskningsidéer och skriva ansökningar, att analysera gemensamma data och skriva artiklar samt att föreläsa.
