Under förra läsåret blev kulturvetenskapliga miljön vid Estetisk-filosofiska fakulteten utnämnd till stor forskningsmiljö av universitetsledningen. Ett erkännande som det ligger mycket jobb bakom.
Humaniora består av en rad olika ämnen som är nödvändiga för en bra universitetskultur menar Magnus Ullén, forskningsledare för kulturvetenskapliga forskningsmiljön.
- Humaniora bidrar i allra största grad till miljön på ett universitet och det är viktigt att vi värnar om dess plats, säger Magnus Ullén. Ämnena inom humaniora tillför förmågan att föra ett intellektuellt och vetenskapligt samtal inom respektive ämne, på fakulteten och övriga universitetet. Jag tror att det är viktigt att studenterna får möta detta på ett tidigt stadium i sin utbildning.
Under läsåret 2010-11 blev det då kallade området samtidskultur, numera kulturvetenskapliga forskningsmiljön, utnämnt av universitetsstyrelsen som stor forskningsmiljö.
- Det ligger mycket arbete bakom erkännandet som stor forskningsmiljö, säger Magnus Ullén. Vi lämnade in en rapport till rektor i december 2010 där vi beskrev det breda fältet som kulturvetenskap spänner över och där våra forskare fått sortera sin forskning under fyra områden nämligen; narrativitet, minne, livsåskådning och medialisering. Vi belyste utvecklingspotential inom dessa områden samt betonade att det också bedrivs annan forskning inom ämnen i den här miljön som till exempel didaktik och lingvistik och att vi även är öppna för att anknyta annan typ av forskning till oss som t ex estetiska ämnen.
- Vi har fått ett erkännande vilket vi är väldigt glada för. Det signalerar att humaniora är en viktig del inom Karlstads universitet. Det övergripande syftet med en gemensam forskningsmiljö är att vi faktiskt träffas över ämnesgränserna och får upp ögonen för forskningsfrågor som kan vara relevanta - att det faktiskt finns ett sammanhang att verka inom. Det gör det också lättare för oss att synas både internt och externt.
