Kritiskt tänkande medborgare ses som en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Ett centralt mål för den svenska grundskolan är därför att utveckla elevernas kritiska tänkande. Särskilt i ämnet samhällskunskap understryks detta mål. I en licentiatsavhandling undersöks förutsättningar för elevers kritiska tänkande i samhällskunskap.
Kristoffer Larsson, doktorand vid FLHS, Forskarskola för lärare i historia och samhällskunskap på Karlstads universitet, har låtit nitton elever i grundskolans år nio lösa fyra skrivuppgifter i samhällskunskap. Uppgifterna har designats med avsikten att framkalla utryck av kritiskt tänkande i elevernas lösningar.
Kristiskt tänkande mäts
På ett övergripande plan visar studiens resultat att sättet att förstå uppgiften och den textinformation som är nödvändig för att lösa den är avgörande för den nivå på kritiskt tänkande som blir möjligt för eleven att ge uttryck för. En mer fullödig förståelse av uppgiften och textinformationen borgar för ett mer fullödigt uttryck av kritiskt tänkande. En mindre fullödig förståelse av uppgiften och textinformationen borgar för ett mindre fullödigt uttryck av kritiskt tänkande.
I ljuset av de framkomna resultaten diskuteras hur dessa kan användas i pedagogiska situationer och för fortsatt pedagogisk forskning. I ett större sammanhang argumenteras också för vidare bruk av det fenomenografiska perspektivet vid forskning kring kritiskt tänkande både i samhällskunskap och i andra ämnen.
För mer information kontakta Kristoffer Larsson tfn 070-3069048 eller kristoffer.larsson@orgryte.goteborg.se
