Under hösten 2013 utlystes fyra uppdrag som internationell postdoktor på Karlstads universitet. Fyra blev tillslut fem, och de står nu redo att påbörja sina uppdrag. Här berättar doktorerna själva vad de ska göra
Karlstads universitet utlyser vartannat år karriärbidrag till framstående forskare och forskargrupper. Ett uppdrag som internationell postdoktor är på 24 månader, varav hälften ska bestå av forskningsverksamhet vid en värdinstitution utomlands.
- Det här är en strategisk satsning och ett viktigt led i vårt internationaliseringsarbete, säger rektor Åsa Bergenheim. Dels syftar den till att öka den professionella utvecklingen och bidra till en ökad internationell rörlighet för unga forskare. Dels är postdoktorerna ambassadörer för Karlstads universitet och förväntas knyta nya och nyttiga kontakter. Det är alltså ett sätt att stärka både enskilda forskare och våra forskningsmiljöer.
De fem internationella postdoktorerna är:
- Annika Jonsson, Institutionen för sociala och psykologiska studier
- Michael Tengberg, Institutionen för pedagogiska studier
- Maria Sandberg, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper
- Martin Lind, Institutionen för matematik och datavetenskap
- Niklas Jakobsson, Handelshögskolan
Annika Jonsson, vad ska du göra under ditt postdok?
- Massor, jag blir alldeles kallsvettig när jag tänker på det. Jag ska forska om continuing bond, hur människor utformar relationer med avlidna. För det åker jag till University of Bath och Centre for Death and Society i England, där världens enda professor i death studies finns.
- Vi vet väldigt lite om hur människor formar band till avlidna. Även om vi är väldigt sekulariserade så har folk för sig mer religiösa saker än vi kanske tror. Sverige är intressant i det sammanhanget. Eftersom det finns så lite forskning om det här i Sverige, fick jag börja från scratch när jag började skriva ansökningar för tre år sedan.
- Jag har varit intresserad av det här länge, ända sedan jag var 20 och läste Karin Johannissons ”Kroppens tunna skal”. Det är en fantastisk bok som behandlar vår syn på kroppen, livet och döden från renässansen och framåt.
Michael Tengberg, du forskar i läsning och läsförståelse. Vad ska du ägna den här tiden till?
- Mitt postdok handlar om läsprov och hur man testar elevers läsförmåga i olika sammanhang. Jag ska titta närmare på vad det egentligen är för läsförmåga som mäts. Det har framförts kritik mot det svenska nationella provet, men det finns ingen forskning med teoretiskt perspektiv på läsprocesserna som testas.
- Jag åker till Oslo universitet, där det finns ett stort forskarteam med expertkunskap om både testteori och om läsprocesser. Den här gruppen har hand om både nationella prov och PISA-testerna. Här skiljer de sig från den grupp som konstruerar nationella läsprov i Sverige, de har inte alls samma expertkunskaper på området. Bland annat kommer jag ställa det svenska läsprovet mot det norska och danska och mot PISA-undersökningen.
Matematik är inte ett av den här intervjuarens starka ämnen. Martin Lind, vad är det du ska göra?
- Jag ska försöka förklara det jag gör på ett mindre tekniskt sätt. Det vi matematiker är intresserade av är i regel funktioner som beskriver ett förlopp eller ett fenomen, som strömmen i ett vägguttag som kan beskrivas matematiskt som en vågform. När vi har ett fenomen som innefattar många olika variabler som beror av varandra på komplexa sätt, så vill man ersätta funktionen med något enklare beroende och ändå vara nära sanningen. Det är alltså approximationsteori – hur väl kan man approximera svåra, komplicerade funktioner med enklare. Mer specifikt tittar jag på funktionsrum, där man tittar på funktioner som delar en viss egenskap och ser vilka andra egenskaper de här funktionerna har.
Det här är lite som att ha ett ord på tungan men inte riktigt få fram det. Vad används det här till?
- Det här används till all möjlig teknologi, till exempel i mobiltelefoner och miniräknare. Det används också i massor av olika beräkningar, till exempel på finansmarknaden.
- Jag ska till University of South Carolina och deras Interdisciplinary Mathematics Institute, där några av de bästa i världen på det här finns. Approximationsteori är ett stort ämne i USA. Som bonus får jag träna på en intressant dialekt, ett av mina mål är att lägga mig till med en riktigt bred, deep south-dialekt.
Maria Sandberg, du ska till Kanada, eller hur?
- Ja, mitt område är skogsindustriell miljöteknik. Kanada är likt Sverige, med liknande naturtillgångar, resurser, industri. Samma problem, samma frågor, men större och annorlunda. Jag åker till University of British Columbia i Vancouver, där jag ska jobba med två forskargrupper. Den ena arbetar med reningsteknik, den andra med bioekonomi.
Vad är det?
- Bioekonomi handlar om att styra om från fossila bränslen till en grön ekonomi, där oljepriset inte styr lika mycket. Ett av projekten som jag håller på med nu handlar till exempel om att odla alger i skogsindustriella avloppsvatten som innehåller näring och värme. Grön ekonomi tar lite mer plats och kostar lite mer pengar, så det gäller att göra framställningen och användandet så effektivt som möjligt. Annars fortsätter vi att köpa det billigaste.
Niklas Jakobsson åker till Italien – vad ska du syssla med?
- Jag ska till Research Institute for the Evaluation of Public Policies i Trento och studera om prissättning inom sjukvården spelar någon roll för utnyttjandet av sjukvård. Men jag skulle säga att ämnet är mindre viktigt än metoderna, att utifrån observationsdata försöka identifiera kausala samband. Jag hoppas hinna med massor, men jag planerar att ha ett tydligt fokus på kvalitet snarare än kvantitet. Jag vill utvecklas metodologiskt.
Vad kommer ni att ta med er hem?
Maria: - Nya kontakter, framför allt. Universitetet kommer att ha en öppen kanal till en rad lärosäten.
Niklas: - Det kommer höja min forskning ett snäpp. Detta hjälper såklart både mig och mina närmaste kollegor. Vi är en liten men duktig forskargrupp med höga ambitioner. Mitt projekt och de kontakter vi får är viktiga för vår utveckling. Det finns också en klar policyrelevans här och inbjudningar från kommuner och landsting har redan börjat droppa in.
Michael: - Ja, kontakter framförallt, inte bara för min egen del. Vi har ju en grupp här som tittar på nationella prov och jag tror att den kontakten jag gör kommer att gynna oss som universitet. Vi kommer att hitta öppningar för samarbeten, seminarier och utbyten av olika slag. Det är ju inte bara fem forskare som får åka ut och göra karriär – vi kommer också att ta med oss något tillbaka till Karlstads universitet.
För mer information, kontakta Sofia Andersson, 054-700 24 09, eller sofia.andersson@kau.se
Läs mer i rektorsbeslutet
Centre for Death and Society, University of Bath
Oslo universitet
Department of Mathematics, University of South Carolina
University of British Columbia
Research Institute for the Evaluation of Public Policies
