Ett program för att utveckla framtida forskningsledare. Det är målet för en satsning som tog sin början 2012 och som nästa år går in i slutfasen. Och i slutfasen ska flertalet av deltagarna presentera en skarp forskningsansökan, gärna riktad till EU.
Forskningsledarprogrammet sträcker sig över fyra år och är ett samarbete mellan Karlstads universitet och Mittuniversitetet, med Region Värmland som delfinansiär av forskningstid för forskare vid Karlstads universitet. Det gör att flera av deltagarna har möjlighet att forska på halvtid under projekttiden. Andra följer endast programmets utbildningstillfällen som en kompetensutveckling.
-Utbildningsdelen i programmet omfattar fyra områden. Det är personlig utveckling, ledarskapsfrågor, omvärldsanalys i allmänhet och inom vetenskapsområdet i synnerhet och ökad kännedom om de sakfrågor som rör en forskningsledare, berättar Maria Jansdotter Samuelsson, docent i religionsvetenskap och kanslichef för lärarutbildningen.
Hon har tillsammans med Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap, utformat programmets innehåll och upplägg utifrån det uppdrag som gavs 2012. Inslag som är kvar under nästa år är forskningsetik.
Från Karlstads universitet har 13 forskare deltagit och från Mittuniversitetet har fyra forskare följt programmet. Ämnesbakgrunden har varit minst sagt spridd, från sociologi och genusvetenskap till datavetenskap och kriminologi.
Nytta för individ och lärosäte
Johan Garcia är forskare i datavetenskap och en av deltagarna.
- Programmet har gett mig bredare kunskap om ett flertal aspekter som är relevanta för mig som forskningsledare. Inte minst viktigt är också nätverksaspekten av programmet, dels genom kontakterna med externa personer, men också genom utbytet med andra deltagare i programmet som ju ofta ställs inför likartade frågeställningar.
Han ser ett tydligt behov av ett program för forskningsledare.
-Formerna kan man alltid diskutera, men som jag ser det finns det en nytta både för individerna och lärosätet med ett forskningsledarprogram, säger Johan Garcia och framhåller till exempel träffarna med representanterna för forskningsfinansiärerna som givande.
Programmet har innehållit såväl strategiska aspekter från chefsnivån på Wallenbergstiftelserna och SSF – Stiftelsen för strategisk forskning, dragningar på mer operativ nivå från flera finansiärer samt träffar med EU-medarbetare.
-Jag tror att det har varit en fördel med deltagare från olika ämnesbakgrunder, där många frågor ändå är gemensamma. Vi har haft utbildning inom utveckling, grupp och ledarskap, vi har tagit upp innovationsfrågor och vi har genomfört en studieresa till Bryssel för att öka vår kunskap om EU:s forskningsprogram. Det tror jag har varit både uppskattat och användbar kunskap att ta med sig. Det vi hittills funderat över är att program av den här karaktären kan behöva vara mer komprimerat. Det är en utmaning att hålla en röd tråd över så lång tid, kanske två år är mer effektivt, konstaterar Ann Bergman.
En utvärdering av forskningsledarprogrammet kommer att genomföras mot slutet av nästa år.
