Frågvisa grupper mötte rektorskandidat

Sammanlagt 40-talet anställda och studenter deltog i utfrågningen av rektorskandidaten Åsa Bergenheim. Kanske innehöll timmen då studenterna ställde sina frågor mer av ett utbildningsperspektiv och möjligen var personalens frågor mer riktade mot ledarskap. Men variationen av ämnen var stor i båda grupperna. Flera gånger kom Åsa Bergenheim tillbaka till två områden som hon menar är något av hjärtfrågor för henne - högskolepedagogisk kompetens och behovet av att tänka lärosäte före fakultet.

- Hur tycker du att man kan arbeta för en kvalitetshöjning i undervisningen, trots knappa ekonomiska resurser, frågade representanter för studentkåren.

- Jag tror på att arbeta med att kvalificera den undervisning man har. Det handlar till stor del om pedagogisk kompetens. Att göra det bästa av de lärarledda timmar som finns att tillgå. Att bara skjuta till extra tillfälliga resurser är en kortsiktig lösning. Det finns många miljöer med knappa resurser, men där miljön arbetat strukturerat med att utveckla undervisningen och därför lyckas väl.

Satsning på högskolepedagogik
Åsa Bergenheim menar att en satsning på högskolepedagogiska utbildningar är nödvändig.

- Och det handlar inte om att bara erbjuda en kurs i högskolepedagogik. Det måste finnas ett utbud för lärare i olika situationer, karriärmässigt och pedagogiskt. En yngre lärare behöver ett annat utbud än någon som redan undervisat länge.

Ett annat sätt att utveckla utbildning är att samarbeta mer över ämnes- och fakultetsgränser.

- Man ska inte kvacka om sådant man inte kan. Behövs ett moment om statistik i kurs ska det självklart vara någon från det ämnet som undervisar. Det höjer kvaliteten och skapar mycket för lärosätet. Är det någonstans det kan lyckas är det på ett mindre lärosäte som Karlstads universitet.

"Ställ inte intressen mot varandra
Åsa Bergenheim menar också att ett sådant förhållningssätt kräver ett enat synsätt kring att lärosätet går före fakulteten. Det förhållningssätet strävade hon efter att i alla sammanhang få till under sin tid som prorektor vid Umeå universitet.

- Umeå, precis som Karlstads universitet, är alldeles för litet för att ställa intressen mot varandra. Man måste istället söka samarbeten och tänka ur ett lärosätesperspektiv - enade vi stå, söndrade vi falla.

Studentrepresentanterna ställde även en fråga om hur forskningsanknytning ska upprätthållas i all utbildning.

- En viktig aspekt är att jag tycker att alla professorer ska ha undervisning i sin tjänst. En annan att säkerställa progression, att fastställa vilka kompetenser som en student behöver utveckla under en utbildning och i vilken ordning.

Forskning för alla
Att professorer ska undervisa visade sig vara lika självklart som att alla lärare bör ha forskningstid. När personalgrupperna frågade om hur forskningen ska utvecklas och hur man når balans mellan excellens och bredd var just forskningstiden en central punkt för Åsa Bergenheim.

-Det finns en pågående trend att endast de excellenta forskarna ska forska. Jag tycker det är fel. Alla läraren borde ha forskningstid i sin tjänst. Det höjer så att säga golvet, vår nivå på forskning vid lärosätet. Det går att jämföra med idrotten där bredden anses vara en förutsättning för spetsen.

Och samverkansarbetet då  hur ska det utvecklas och hur står sig Karlstad jämfört med andra lärosäten? Åsa Bergenheim fick svara både på hur hon vill arbeta med uppgiften och dess betydelse för just Karlstads universitet.

-Näringslivskontakterna och relationen med det offentliga är väldigt centrala, kanske extra mycket här på Karlstads universitet. Lärosätet är ju nästan ett experiment i regional samverkan och betydelsen av universitetet för regionen är stor. Och samtidigt som det ska få vara viktigt så får man inte glömma bort de andra bitarna av begreppet, som jag anser är demokratiutveckling och populärvetenskap.

Internt arbete före externt
Internt och externt ledarskap blev analyserat när frågan om hur hon vill agera som rektor dök upp.

- Jag vill prioritera det interna arbetet. Visst behöver en rektor befinna sig på annan ort ibland och vara öppen för att delta i externa sammanhang. Men jag anser att man inte har så mycket att komma med om man inte har med sig det interna ut. Därför vill jag vara en synlig ledare som kommunicerar med många medarbetare i olika sammanhang.

Resonemanget om ledarskap utvecklade Åsa Bergenheim vidare genom att själv ställa frågan om det går att ha stor intern närvaro och samtidigt veckopendla?

- Jag erkänner gärna att det bästa, generellt sett, är att en rektor bor på orten där lärosätet finns. Det kommer inte jag att göra. Men jag vet också att jag är bra på att vara just närvarande när jag behöver vara det. Jag är bra på att sätta gränser mellan familjeliv och arbete och därigenom koncentrera mig fullt ut på det som är aktuellt för tillfället. Blir jag rektor kommer lärosätet ha min odelade uppmärksamhet de dagar jag är här.

En av de avslutande frågorna från studentkåren får även avsluta detta referat - om du blir rektor, vad har du åstadkommit om ett år?

- Jag har varit ute i verksamheten och träffat många. Jag vill att medarbetarna ska veta vem som är rektor på lärosätet. Och så har jag arbetat för och kommit en bit på vägen i att lärosätet ska framstå som mer enat, sa Åsa Bergenheim.

---

Mer information
Här kan du läsa ett personporträtt av Åsa Bergenheim

Här finns mer information om rekryteringsproceseen