Värmland klarade finanskrisen 2008 genom ett gemensamt agerande på regional nivå. Den slutsatsen drogs vid ett seminarium arrangerat av Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet. En gemensam slutsats var även att man bör ta med sig erfarenheter från krisen in i nästa kris.
- Det var mycket värdefullt att vi fick mandat att på regional nivå agera och samordna resurser för att hantera effekterna av krisen, säger Eva Eriksson, landshövding i Värmlands län. Vi hade även nytta av våra uppbyggda strukturer för samverkan i länet, som till exempel våra kluster.
Studien som Cerut genomfört har som utgångspunkt det uppdrag som landshövding Eva Eriksson och regionrådet Tomas Riste hade som regionala varselsamordnare. I rapporten Krisen kom plötsligt sammanfattas varselsamordnarnas arbete och krisens effekter beskrivs genom samtal, statistik och pressklipp. Ett viktigt budskap i rapporten är att det inte finns någon krisfri framtid.
- En tydlig bild av vad som skulle göras saknades väl inledningsvis, säger Tomas Riste, regionråd på Region Värmland. Men gemensamt försökte vi hitta möjligheter, bland annat undersökte vi vilka infrastruktursatsningar som kunde tidigareläggas, likt det sätt som man vid krisen på 70-talet gjorde för att stimulera sysselsättningen.
Krisen slog till plötsligt
Ett tydligt intryck är att krisen slog till plötsligt och överraskande. Trots att händelser i omvärlden borde ha kunnat tolkas som tecken på viktiga förändringar. Det finns i rapporten därför en tanke om att snabba förändringar och oväntade händelser bör ges en större närvaro i det regionala tillväxtarbetet. Det tydligaste tecknet på krisen var ett snabbt växande varsel i Arvika och västra Värmland under 2008.
- Vi på Arbetsförmedlingen stod tyvärr med ganska knappa resurser, eftersom året innan var ett år med god sysselsättning hade vi blivit tilldelade medel därefter, säger Olle Hyensjö, Arbetsförmedlingen Arvika.
Kompetensförsörjning för framtiden
Från varselsamordnarnas sida framhölls att Värmland inte hade råd att förlora ung arbetskraft. Därför behövdes satsningar på kompetensutveckling. Industriskolan i Arvika framstår som ett lyckat exempel. Värmland har också hävdat sig relativt väl när det gäller konkurrensen om nya utbildningsplatser inom Yrkesvux och Yrkeshögskola. Karlstads universitet tilldelades fler utbildningsplatser och antalet nybörjare vid universitetet har varit större än någonsin. I Hagfors gjorde facket och arbetsgivare upp om lönesänkningar för att slippa varsel, vilket skulle medfört att de unga fått gå. Något som man ville undvika med tanke på framtida kompetensförsörjning.
- Otryggheten på arbetsmarknaden har ökat under senare år, säger Rune Olsson, IF Metall. I framtiden kommer vi troligen att se ett ännu större inslag av bemanningsföretag på arbetsmarknaden och det finns en ovilja från företagens sida att tillsvidareanställa personal.
Länsarbetsnämnden saknades
Många har i samtalen uppgett att man saknat länsarbetsnämnderna i den situation som uppstod. Det blev också tidigt tydligt att fler och fler fick problem med sin försörjning, något som visat sig i ökade kostnader för försörjningsstöd i kommunernas. Närheten till Norge och Oslo-regionen har enligt många ökat Värmlands möjligheter att klara krisen. I rapporten konstateras att krisen har lett till en önskan om flexiblare regler och mer resurser till förfogande regionalt och lokalt.
Cerut har på initiativ från Länsstyrelsen Värmland utvärderat den globala finanskrisens effekter på Värmland. Författare till rapporten är Bengt Dahlgren, Sune Berger och Sara Westlindh vid Cerut. Rapporten rör de näringslivs- och sysselsättningsmässiga konsekvenserna av krisen medan en kommande studie kommer att ägnas åt konsekvenserna på individ- och hushållsnivå.
Här finner du rapporten Krisen kom plötsligt.
