Forskningsinstitutet Innventia koordinerar unikt samverkansprojekt som ska leda till minskat matsvinn. Resurssmarta förpackningslösningar som fungerar i alla delar av värdekedjan från livsmedels- och förpackningsproducent till konsument ska bidra till minskat resursslöseri. Helen Williams, forskare på Karlstads universitet är en av delprojektledarna.
Av maten som produceras förstörs eller slängs upp emot 50 procent. Med matsvinn avses onödigt matavfall, sådant som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda. Enligt Naturvårdsverket slängs årligen cirka 1 miljon ton mat i Sverige och det är hushållen som står för största delen. Med förpackningar som skyddar varan och hjälper konsumenten hantera varan på bästa sätt skulle matsvinnet kunna minska.
- Att aktörer från hela kedjan nu vill samverka för att reducera matsvinnet i alla led är ett riktigt drömprojekt, säger forskaren Helén Williams som också kommer att delta som delprojektledare.
Hela värdekedjan
Projektet ”Förpackningssystem för minskat matsvinn” ska utveckla nya innovativa förpackningslösningar som reducerar svinnet längs hela värdekedjan från livsmedelsproducent till konsument. Vinnova stödjer det 2-åriga projektet med 4,7 miljoner och deltagande företag finansierar med lika mycket. Lösningarna ska optimeras på systemnivå så att ingen del av kedjan optimeras på bekostnad av någon annan del. För att ta detta helhetsgrepp har Innventia samlat ett unikt konsortium med deltagare längs hela kedjan; material- och förpackningsproducenter, livsmedelsproducenter, dagligvaruhandeln, myndigheter, institut och högskolor med Helén Williams vid Karlstads universitet i spetsen, återvinningsföretag samt Konsumentföreningen Stockholm. I den workshop som arrangerades i den inledande fasen – steg 1 i Vinnovas program Utmaningsdriven innovation – förra året framkom att många aktörer inte hade tillräcklig kunskap och kännedom om andra delar i kedjan.
När projektet nu går vidare i steg två blir en viktig del att kartlägga svinn och förbättringspotential i hela värdekedjan. För att göra detta kommer bland annat etnografiska studier hos konsumenter att genomföras. Dessa kommer att ge svar på hur livsmedel hanteras i hemmet och förbättringsmöjligheter hos förpackningar för att skydda produkten, kommunicera, och tillvarata resurserna på bästa sätt.
Prototyper tas fram
Tillsammans med tre livsmedelsproducenter kommer tre olika prototyper att tas fram som konkreta exempel på hur förpackningen både kan bidra till ökat utnyttjande och göra livsmedels- och förpackningsindustrin mer resurseffektiv. Prototyperna utvecklas för att bygga kunskap som kan komma att appliceras på helt andra produkter. Eftersom två tredjedelar av alla förpackningar används inom livsmedels- och dryckesindustrin kommer resultaten att på sikt kunna beröra miljontals användare. För företagen som medverkar i projektet blir de nya effektivare förpackningarna också ett konkret resultat i arbetet för en hållbar utveckling och kan vara varumärkesstärkande.
- Genom att ta fram prototyper får företagen konkreta exempel att visa upp. Generell kunskap räcker inte för att skapa innovation. Vår ambition är att utveckla reella förpackningslösningar och visa på förpackningens faktiska betydelse för att förhindra att svinn uppstår. Då skulle vi börja tala om förpackningen som en miljöhjälte, säger Kristina Wickholm som leder projektet."
För mera information kontakta Helén Williams, universitetslektor på Karlstads universitet, tel 0733 65 54 91.
