Marcus Berg, universitetslektor i fysik vid Karlstads universitet har publicerat en forskningsartikel om Higgspartikeln tillsammans med forskare på CERN, European Organization for Nuclear Research, världens största partikelfysiklaboratorium. Higgspartikeln upptäcktes 2012 och kan enligt forskarna hjälpa oss att förstå universums första ögonblick.
I modern fysik pratar man om fält och partiklar. Nobelpriset i höstas handlade till exempel om ljuspartiklar, små energipaket i ett elektromagnetiskt fält, ungefär som krusningar på en spegelblank sjö, fast av ljus och inte vatten. En Higgspartikel är en krusning i ett mer obekant fält som kallas Higgsfältet.
En ny era inom fysikforskning
Higgsfältet är en del av det teoretiska ramverk som idag kallas "standardmodellen för partikelfysik", från mitten av 70-talet. I den modellen kan partiklar, som till exempel elektronen som leder ström i vanliga elledningar, bara ha massa med hjälp av Higgsfältet. Det här fältet är alltså en oumbärlig byggsten i modellen. Standardmodellen har undan för undan bekräftats av experiment.
- Man kan säga att upptäckten av en Higgspartikel i somras har inlett en ny era i den här typen av forskning, för nu börjar vi utforska fysik bortom standardmodellen, för första gången sedan 70-talet, säger Marcus Berg. Jag har hållit på med fysik i 20 år, och det som de hittade i somras är den näst största upptäckten sedan jag började. Den största var upptäckten 1998 av universums accelererade expansion.
Forskningsartikel om Higgspartikeln
- Vi har studerat en speciell typ av matematisk modell som många forskare tidigare har gått bet på. Det kommer mer data i mars som skulle kunna avgöra om vår modell har något med verkligheten att göra. Forskningsartikeln om det här har jag skrivit tillsammans med Igor Buchberger, doktorand i fysik vid Karlstads universitet, Christoffer Petersson, svensk forskare i Bryssel och Dumitru Ghilencea, forskare på laboratoriet CERN där upptäckten gjordes.
Här kan artikeln laddas ner.
Vad är allmännyttan?
- Det är nyfikenhetsdriven grundforskning så det är svårt att förutsäga vad nyttan kan bli i framtiden. Man kallar det högriskforskning, där man får räkna med att modellen man jobbat med, kanske i flera år, ibland visar sig bli överkörd av nya experimentresultat. I naturvetenskap är det naturen som avgör om man har rätt, och ibland kommer avgörandet ganska snabbt, här kanske redan i mars, då är det en konferens där CERN ska offentliggöra nya data.
