Marcus Berg, docent i fysik vid Karlstads universitet, har blivit utvald till ledningsgruppen i ett europeiskt forskningsnätverk i högenergifysik. Nätverket är ett samarbete mellan 15 EU-medlemsländer och är tänkt att samla majoriteten av den mest framgångsrika europeiska forskningen i området.
Det nya europeiska nätverket samlar forskning i teoretisk högenergifysik med fokus på så kallad strängteori. Två andra svenska forskare är med i ledningsgruppen, Lisa Freyhult och Joseph Minahan, bägge vid Uppsala universitet.
Högenergifysik
I högenergifysik studerar man naturens minsta byggstenar, med stora partikelacceleratorer som vid CERN i Genève. Men rubriceringen inbegriper också kosmologi, det vill säga läran om universums utveckling och ursprung, där typiska verktyg är NASA:s rymdteleskop. I partikelfysik och kosmologi har man beprövade och fungerande "standardmodeller" som fångar de flesta experiment och observationer man gjort fram tills idag, men nya rön tvingar de väl beprövade teorierna till sina yttersta gränser. En modell för det outforskade gränslandet mellan partikelfysik och kosmologi är strängteori.
Nätverkets syfte
Ett av huvudmålen i nätverket är att modellera och utforska sätt att testa strängteori i situationer då andra fysikaliska teorier på ett eller annat sätt bryter samman. Ett annat av huvudmålen är att arbeta med jämställdhetsfrågor i forskarsamhället i högenergifysik.
Forskningsmedlen förmedlas via en så kallad COST-aktion, där COST står för "European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research". I Sverige styrs detta genom VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet, och den beskriver COST-aktioner som europeiska "kraftsamlingar" i det respektive ämnesområdet.
Läs mer om europasamarbetet här.
www.vinnova.se
www.cost.eu
