Regeringen har tillsatt en särskild utredning som ska föreslå en ny regionsindelning för Sverige och i Norge vill regeringen minska antalet kommuner från dagens 428 till betydligt färre. Men forskningen visar att det är få företeelser som är svårare att ändra på än kommunala och regionala strukturer. Den 12 och 13 november anordnar Karlstads universitet tillsammans med Region Värmland, Landstinget i Värmland, Høgskolen i Hedmark och Karlstads kommun en konferens som sätter regionerna under luppen.
I Sverige finns idag stora skillnader mellan olika län, regioner och landsting vad gäller storlek, organisation och fördelning av uppgifter. Det finns en klar tendens att de organ som har ansvar för regional utveckling primärt, men också viss samhällsservice, och landstingen med ansvaret för hälso- och sjukvården slås samman till ett direktvalt organ. Det är då vanligt att de även tar över delar av länsstyrelsernas uppgifter. Två mycket stora regioner har bildats: Västra Götaland och Skåne. Här bor cirka 1,5 miljoner människor. Men det finns också flera relativt små regioner som bildats eller är under bildande
Hur hanterar vi relationen mellan statens organ på länsnivå, länsstyrelserna, och de som väljs direkt som beslutsorgan, landstingen? Vilka frågor är lokala med kommunal prioritering och beslut och när behövs större enheter med större resurser och kraft att agera? Riskerar hälso- och sjukvården att överskugga allt annat i regionala organ? Det är några av de frågor som diskuteras vid konferensen.
- Vi knyter även an till en kommunal problematik med särskilt norskt fokus. Vi ger ett nordiskt perspektiv på indelningsreformer och ser närmare på fallet Värmland. Konferensen äger rum i direkt anslutning till SKL, Sveriges kommuner och landstings kongress i Karlstad, berättar statsvetaren P O Norell vid Karlstads universitet.
Bland föreläsarna finns Barbro Holmberg från den statliga indelningskommittén, samt forskare från Åbo Akademi, Högskolan i Halmstad och Høgskolen i Hedmark.
