Lärosätenas effektivitet granskad

- Visst finns det saker som vi ska ta till oss av rapporten, men vi är inte ineffektiva. Vi är ett populärt lärosäte med högt söktryck till kvalitativa utbildningar. Vår forskning får mer externa anslag nu än tidigare. Skulle vår forskning och utbildning vara ineffektiv så skulle förstås inte studenterna söka våra utbildningar och viljan att investera i vår forskning vara annorlunda, säger rektor Kerstin Norén.

Riksrevisionen har mätt effektiviteten i både forskning och utbildning under åren 2004-2008. Granskningen ser närmare på lärosätenas resurser i förhållande till lärosätenas prestationer vad gäller helårsprestationer inom utbildning, forskarutbildning och vetenskapliga publikationer.

Karlstads universitet har ett lägre så kallat effektivitetstal än många andra lärosäten. Samtidigt har universitet haft en positiv utveckling och avståndet till övriga lärosäten har minskat. Sammanvägt för alla åren mellan 2004 och 2008 är effektivitetstalet 0,77. Genomsnittet för alla lärosäten år 2008 var 0,93. Sett till enskilda har Karlstads universitet höjt sitt effektivitetstal från 0,64 år 2004 till 0,87 år 2008.

Ett värde på 1,00 betyder att lärosätet är effektivt jämför med andra lärosäten. Ett tal mindre än 1,00 innebär att lärosätet har en potential att förbättra sina prestationer givet mängden resurser.

Flera möjliga orsaker
I rapporten lyfts fram att en hög andel distansstudenter kan förklara ett lågt effektivitetstal. Bland de lärosätena med låga värden är andelen distansstudenter närmare 20 procent, bland de med högre tal är andelen under 10 procent. Karlstads universitet har idag närmare 30 procent distansstudenter. En hypotes i rapporten är att studenter som läser på distans i lägre utsträckning än andra studenter når sina utbildningsmål. Hög andel nya högskolestudenter och många studenter som läser fristående kurser är andra tänkbara förklaringar.