Jan-Olov Andersson är naturgeograf och forskar kring tillämpning av GIS i översvämningshantering och sårbarhetsanalyser. Inom ramen för forskningssamarbetet CNDS har han precis besökt Sydostasien där han varit i Thailand, Filippinerna och Burma och träffat människor som jobbar med naturriskhantering och katastrofberedskap på olika sätt
Sverige har mycket att lära om naturkatastrofer, utveckling av katastrofberedskap och hantering av länder som drabbas mycket oftare och hårdare.
- Forskar man om naturkatastrofer så borde frågan snarare vara varför man inte är här, inte varför man åker hit, säger Jan-Olov Andersson. Filippinerna till exempel drabbas varje år av runt 20 tyfoner och 100-tals större jordskred och översvämningar. Dessutom finns ett flertal aktiva vulkaner och jordbävningar är vanliga. Större delen av befolkningen är fattig och mycket utsatt för naturkatastrofer. Mellan 1000 och 2000 mister livet och miljontals människor skadas eller påverkas på olika sätt varje år, de flesta i översvämningar. Det finns mycket erfarenheter att lära av.
Hårt drabbad region
Filippinerna drabbades hårt av en tyfon i början av december ifjol. Cirka 6 miljoner människor i landet påverkades på olika sätt. Hårdast drabbades regionen Compostela Valley där kraftiga skyfall skapade en störtflod av vatten, slam, stenblock och bråte som drog med sig flera byar under sin endast 5-10 minuter långa framfart genom dalgången. Runt 600 människor miste livet där och totalt omkom 1146 människor under tyfonen och 834 saknas fortfarande.
GIS-modeller för katastrofhanteringsarbete
Utvecklingen av GIS-modeller och programvaror för att använda i katastrofhanteringsarbete arbetar forskare med bland annat på University of the Philippines. Man har kommit väldigt långt med översvämningskartering, väderprognostisering och varningssystem och även utvecklat en publik webbtjänst där väderläget, vattennivåer och så vidare uppdateras var 15:e min och presenteras i kartor och tabeller. Denna tjänst finns för iPhone och Android smartphones. Ett annat exempel på hur ny teknik kan användas inom katastrofhantering fick Jan-Olov från Bangkok där han besökte ett företag som tillverkar stora touch-screens för kontrollrum för bland annat katastrofövervakning.
Avslutningsvis reste han över gränsen till Myanmar i Burma. Efter tyfonen Nargis 2008, som skördade bortemot 130 000 dödsoffer, sökte Myanmar för första gången hjälp från internationella organisationer och efter detta har samarbetet med andra länder långsamt förbättrats.
- Med nuvarande regim är det lite svårt att få reda på hur saker verkligen förhåller sig i landet, men man har delvis öppnat upp för turism så jag åkte dit för att som turist försöka förhöra mig om detta på olika sätt och besökte några universitet och UNDP-kontoret.
Möte som berörde
Jan-Olov väljer att lyfta fram en upplevelse som berörde honom mycket under resan. Det var mötet med barnen från före detta byn Andap, Filippinerna, som berättade om sina upplevelser under en störtflod. De hade av en slump tagit sig till en evakueringsplats i grannbyn och inte den plats de blivit anvisade. De klarade sig men alla deras kamrater och grannar försvann och har ännu inte återfunnits.
En annan minnesvärd erfarenhet var i staden San Miguel, Filippinerna, där han inbjuden att vara med på Guimaras DRRM Action Plan Enhancement Workshop.
- Det var mycket intressant att höra livliga diskussioner om hur det är tänkt att de små kommunerna på ön ska utveckla strategier och öka beredskapen inför kommande katastrofer utan att föra mer resurser till det. I mycket liknade både innehållet och sättet att genomföra en workshop de vi själva arrangerar.
