Universitetet och energiföretag har i samverkan skapat nya utbildningar inom området energiteknik. Hur samhället löser sin energiproduktion är en av nyckelfaktorerna för en miljömässigt hållbar utveckling.
- Vi samlade det bästa inom området från fem högskolor och universitet samtidigt som kurserna utvecklats i samarbete med branschen, säger professor Bengt Månsson vid Karlstads universitet, projektledare på den svenska sidan. Projektet har varit så lyckat att vi kommer att fortsätta vidareutveckla kursutbudet, vilket även är ett önskemål från finansiärerna.
Fokus på värme och bioenergi
Utbildningarna samlas under namnet Nordisk värmekompetens och är ett interregprojekt som involverar, förutom Karlstads universitet, högskolorna i Oslo och Akershus, Gjövik, Hedmark och Högskolan Dalarna. Bland företagen som medverkar finns Stora Enso Skoghall, Akershus Energi, Karlstads Energi och Borlänge Energi. Även nätverket Energy Square deltar i projektet.
- Vi kan glädjas åt många nöjda studenter och vi har med goda marginaler överträffat alla mål vi satte för projektet, en del mål med dubbel marginal, säger Bengt Månsson.
Kurserna vänder sig både till yrkesverksamma och till studenter som har en ingenjörsutbildning och vill gå vidare. Utbildningarna fokuserar på värme och bioenergi. Två exempel är ”MKB för energisystem” och ”Förbränningsprocesser och produktion av biogas”.
- Vi har kunnat erbjuda utbildning av högsta kvalitet och det nära samarbetet med olika energiföretag garanterar också att studenterna fått aktuell kunskap om praktisk tillämpning, berättar Are Kjeang universitetsadjunkt i energiteknik och en av drivkrafterna bakom utbildningssatsningen. Vi är också mycket nöjda med att 40 procent av studenterna var kvinnor, vilket får anses väldigt högt för utbildningar på tekniksidan.
Möjligheter och hinder
- Genom projektet har vi haft resurser att göra något extra inom kursutbudet, säger Jon Samseth från högskolan i Oslo och Akershus. En del svårigheter har vi stött på under tiden vilka har att göra med att vi arbetar över nationsgränsen. Olika regelverk som behöver justeras för att underlätta samverkan mellan länderna. Alla parter är dock överens om att hinder är till för att överbryggas.
Fortsättning följer
Målet var att utveckla gränsöverskridande kompetensuppbyggnad baserad på den bäst etablerade kunskapen i Europa. Interregprojektet som avslutas efter sommaren var treårigt och den sammanlagda budgeten för satsningen låg på nära 15 miljoner kronor. En fortsättning planeras och man förbereder för nya gemensamma ansökningar inom teknikutveckling.
