Vad är det som gör att vissa barn får problem i livet och andra inte? Om det forskar Per-Anders Rydelius, ny gästprofessor hos Centrum för barn och ungdomars psykiska hälsa, CFBUPH, vid Karlstads universitet.
Det är hemmiljön och miljön i skolan som avgör hur det går i livet. Det menar Per-Anders Rydelius, som också är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska institutet i Stockholm.
Barn föds med olika sårbarhet. Föds du med en hög stresströskel klarar du dig bra i skolan, även om det är stökigt hemma, i skolan eller kanske både och. Men är du mer sårbar och har det besvärligt får du ett beteendeproblem som får konsekvenser i skolan.
- I förskoleålder startar en utveckling till självkänsla. Är ett barn sårbart och har det jobbigt kan förskoleperioden bli en källa till dålig självkänsla. Och sårbarhet kan visa sig på olika sätt - gråter du får du sympati, men bråkar du upplevs du som jobbig. Det här kräver mycket förståelse och praktiskt stöd. En problematik som man behöver jobba med på förskolan och även senare i skolan.
Dagens skola erbjuder inte särskilt stöd
Efter andra världskriget började man, i anda av författaren och pedagogen Ellen Keys synpunkter på skola och uppfostran, fokusera mer på hemmiljön. Man började då också förändra skolan. Bland annat genom att visa förståelse för att barn har olika lång inlärningsförmåga och en del behöver stöd i detta. Pedagogiken skulle anpassas till barnen och inte tvärtom. Vid skolreformen1946 fick barnen genomgå ett test för att se om de behövde särskilt stöd i skolan, både då det gällde inlärning och social samvaro. När skolan sen blev kommunal i början av 90-talet kom också de stora läroplansreformerna. Och så även friskolornas intåg.
- De barn som är i behov av särskilt stöd i skolan får inte det längre, säger Per-Anders Rydelius. En konsekvens av detta är enlig min uppfattning att cirka 20 procent av barnen i Sverige lämnar skolan utan betyg. Många jämför gärna den svenska skolan med den framgångsrika skolan i Finland, men det glöms ofta bort att de barn som behöver särskilt stöd också får det där.
Skolan, hälsan och alkohol
Per-Anders Rydelius och Curt Hagquist, professor och föreståndare för CFBUPH, har ett gemensamt intresseområde när det gäller ungdomars alkoholkonsumtion.
- Jag har varit läkare på ett så kallat paragraf12-hem där jag behandlade ungdomar runt 16-17 år för psykisk ohälsa. Jag brukade fråga dem i vilken klass de skulle ha börjat i om de fick gå om skolan och då svarade de ofta från 3:e klass. Mår man dåligt söker man ofta en kick eller ångestdämpning. När barn börjar slås ut i årskurs 3-4 söker de gemenskap i att sniffa, dricka och så vidare. Vanligen etableras ett riktigt tungt blandmissbruk från tidiga tonåren som i sin tur leder till både kriminalitet och dålig psykisk hälsa
- Under mitt år som gästprofessor vid Karlstads universitet ska jag tillsammans med Curt Hagquist försöka hitta en god koppling mellan våra intresseområden.
