Nytt utvärderingssystem för högre utbildningar

- Det är ett välkommet beslut som kommer att stärka utbildningskvaliteten, säger rektor Åsa Bergenheim. Eftersom kvaliteten i utbildningarna skapas på våra lärosäten är det också viktigt att det största ansvaret för att säkra kvaliteten ligger här.

Det tidigare systemet som infördes 2011 har haft brister. Kvalitetsgranskningen av utbildningarna fokuserade mycket på studenternas examensarbeten och systemet var inte heller internationellt erkänt.

En av fördelarna med det nya systemet är att Sverige nu återigen kan gå med i det internationella samarbetet kring kvalitetssäkring och ansöka om medlemskap i det europeiska organet för kvalitetssäkring ENQA, som kritiserat det tidigare systemet och uteslöt Sverige.

Samarbete mellan lärosäten
Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet har tillsammans tagit fram en modell för regelbunden granskning av utbildningar, som är en viktig komponent i det nya system som universitetet ska utforma. Nu pågår förberedelser för den första omgången utvärderingar som startar i höst. Erfarenheterna från dem kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet från 2017 och framåt.

Utvärderingssystemet innebär att våra utbildningar ska utvärderas inom en sexårsperiod och det är bedömargrupper med extern representation som genomför granskningarna, precis som i det tidigare systemet men med några viktiga skillnader.

Granskningsuppdraget omfattar hela utbildningens genomförande, men kommer också att tillföra granskningsfrågor som speglar den speciella karaktär som våra lärosäten eller utbildningsområden särskilt önskar att få granskade. Granskningen kommer också att knytas till arbetslivet på ett reellt sätt genom att företrädare för arbetslivet finns representerade i bedömargrupper. Bedömargrupperna kommer även att kontrollera om studenternas resultat visar att de når de mål som är satta för en viss examen samt andra ambitionsmål som gäller för respektive lärosäte.

- Förutom minimikraven, att studenterna når examensmålen, kommer vi också att för en viss utbildning eller för ett visst lärosäte kunna tydliggöra och stärka kraven exempelvis vad gäller internationalisering, entreprenörskap, forskningsanknytning och verksamhetsförlagd utbildning. Det är en stor fördel som gynnar mångfald, profilering och kvalitet i hela högskolesystemet, säger Åsa Bergenheim.