Barnmisshandel är ett omfattande folkhälsoproblem som påverkar barns och ungas hälsa negativt. Det är också ett dolt problem då det sällan avslöjas eller upptäcks, visar en nyligen publicerad avhandling vid Karlstads universitet. En stor andel drabbade barn avslöjar inte misshandeln på grund av brist på tillit till vuxna.
- Många upplevde att de inte fått tillräckligt med stöd när de berättat om misshandeln. Flera barn beskrev att de saknat ett barnperspektiv hos professionella som till exempel inom socialtjänsten. Några barn i studien hade ändå goda erfarenheter av elevhälsan och ansåg att den var särskilt viktig för upptäckt och stöd, säger Carolina Jernbro, som skrivit avhandlingen.
Psykosomatiska symtom och försämrad livskvalitet
Avhandlingens syfte var att undersöka barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv med fokus på omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Den bygger på fyra delstudier som baseras på nationella kartläggningar av barnmisshandel. Definitioner av barnmisshandel inkluderar oftast fyra misshandelstyper; fysisk, psykisk, sexuell och försummelse. De barn som bevittnat våld mellan vuxna i familjen eller utsatts för emotionell försummelse var särskilt utsatta för andra typer av misshandel. Barnmisshandel var starkt associerat med psykosomatiska symtom och försämrad livskvalitet.
- Livskvaliteten minskade med ökande antal misshandelstyper och sannolikheten att ha psykosomatiska besvär, framförallt tre eller fler, var störst bland de som rapporterat både fysisk misshandel och att de bevittnat våld mellan vuxna i familjen.
Unga personer som blivit utsatta för misshandel som barn beskrev psykiska konsekvenser såsom smärtsamma minnen, låg självkänsla och depression. Den psykiska misshandeln uttrycktes som särskilt svår och ouppmärksammad. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte känslor av skam och skuld.
Få barn avslöjar misshandeln själva
I Sverige blir cirka 20 procent misshandlade någon gång och drygt 5 procent blir allvarligt misshandlade. Resultaten har visat att få barn avslöjar misshandeln till professionella, vilket ställer höga krav på att vuxna runt barnet upptäcker barnmisshandeln.
- Personal inom förskola, barnhälsovård, skola och elevhälsa behöver därför ökad kunskap om riskfaktorer och tidiga tecken på barnmisshandel. Även barnperspektivet bör beaktas i större utsträckning av professionella, säger Carolina Jernbro.
