Möjligheten att tidigt upptäcka benskörhet kan leda till mer oro än nytta. Samtidigt finns goda erfarenheter av att kombinera förebyggande åtgärder med traditionell frakturrehabilitering. Det visar en ny avhandling vid Karlstads universitet.
Motivation till frakturförebyggande insatser
- Avhandlingen visar på risker med sjukvårdens specialisering. Dagens tekniska utveckling med möjligheter att spåra benskörhet kan generera mer oro än nytta när människor tilldelas diagnoser utan uppföljning, säger Helene Hjalmarson, nybliven doktor i folkhälsovetenskap. Hälso- och sjukvården får därmed ett ökat ansvar för hur risker kommuniceras och på vilket vis sårbara grupper följs upp med frakturförebyggande insatser.
Utan uppföljning och stöttning mot sund riskmedvetenhet finns en fara för tilltagande rädslor, fysisk och social isolering som paradoxalt nog ökar risken för nya frakturer. En fjärdedel av de personer med benskörhet som nyligen brutit handleden, tillhör enligt resultaten en hälsosvag grupp med dålig fysisk kapacitet och lågt skattad livskvalitet. Den här hälsosvaga gruppen behöver mer stöd för att klara av livsstilsförändringar och kunna följa gällande rekommendationer.
En mer hälsofrämjande sjukvård
- Min avhandling visar på möjligheten att integrera hälsofrämjande förebyggande åtgärder med traditionell frakturrehabilitering säger Helene Hjalmarson.
Utgångspunkten var ett samarbete mellan aktiva professionella yrkesutövare från ortopedisk verksamhet, rehabilitering och primärvård. Sjukgymnaster, sjusköterskor, arbetsterapeuter och läkare deltog. Utrymme gavs till erfarenhetsbaserat lärande genom möten med patienten i centrum. Motiverande samtalsteknik praktiserades och stöttade de olika yrkesgrupperna att bryta professionella mönster från att vara expert till att bli mer stödjande coach.
Finna sårbar grupp
- Studien visar att 75 procent av gruppen redan var mycket hälsostark, och det är ett resultat som innebär att sjukvården behöver fokusera på att finna den sårbara gruppen, säger Helene Hjalmarsson. Den största gruppen ska istället uppmuntras att bejaka sin livsstil.
Helene Hjalmarsson har tidigare arbetat som sjukgymnast inom Landstinget i Värmland. Under sitt arbete med avhandlingen har hon haft gott stöd av Maria Klässbo som är forskningsledare inom landstinget och Värmlands första disputerade sjukgymnast.
Kartlägger och förebygger
- Helene har tillsammans med kliniskt verksamma team systematiskt utvecklat hela vårdkedjan mellan akutvård, rehabilitering och primärvård, för personer med handledsfraktur för att förebygga att personen får en fraktur igen. Personer med konstaterad benskörhet efter en handledsfraktur kartläggs nu med fysisk profil, hälsosamtal och uppföljning, säger Maria Klässbo. Liknande vårdkedjor eftersträvas nu i Arvika såväl som i Torsby.
