I dagens digitala värld är det lätt för både myndigheter och företag att skaffa sig information om privatpersoner. Men vad tycker folk om det? En studie visar att svenskar överlag har stort förtroende för de aktörer som samlar information om dem.
André Jansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet och Miyase Christensen tidigare på Karlstads universitet men nu på Stockholms universitet, har i projektet ”Trygga rum: Medier, konsumtion och social övervakning” genomfört både kvalitativa intervjuer och surveyundersökningar för att studera svenskarnas attityder till övervakning.
Många accepterar
-Det finns flera intressanta resultat i studien. Inte minst att folk är så accepterande till övervakning och registrering, säger André Jansson. Graden av förtroende varierar mellan olika samhällssektorer. Lärare verkar exempelvis vara måna om att begränsa de risker som unga utsätter sig för på nätet via sociala medier. Intressant nog så verkar dessutom många ha förtroende för myndigheter och företag, men däremot vara osäkra på om andra privatpersoner kan hantera övervakningen och det är därför som sociala medier uppfattas som ett potentiellt problem.
De flesta som intervjuats i projektet är väldigt accepterande till den allt mer utbredda övervakningen. Det finns flera förklaringar till detta, menar forskarna. Inte minst att många inte orkar många bry sig – övervakningen är så stor och okontrollerbar att det blir övermäktigt. Andra ser visserligen en del problem med den ökade övervakningen, men menar att fördelarna överväger.
Olika syn på ny teknik
André Jansson menar att det också finns en vänster–höger dimension där högerorienterade är mindre skeptiska, att kvinnor tenderar att vara mer reserverade och att yngre är mer trygga med övervakningen än äldre. Dessa skillnader hänger till största del samman med synen på ny teknik.
-Det finns troligen nationella skillnader, men de återstår att undersöka mer. Och
vissa mönster går snarare igen, vilket vi kan se genom jämförelser med internationella studier. Till exempel att man ”inte har något att dölja” och därför inte ser några problem med övervakningen eller att det är för stort för att bry sig. Men också att man får så många bra tjänster tack vare registreringen.
Praktiska skäl
Många är skeptiska till att lämna ut material om sig själva, men gör det ständigt av praktiska skäl. Däremot finns det inget samband mellan tilltro och storanvändare av sociala medier. Tvärtom verkar det som om de oftast unga människor som är storanvändare av internet och sociala medier är medvetna om hur övervakningen fungerar.
-En intressant aspekt av undersökningen är dessutom att internet inte alls behöver innebära globalisering och gränslöshet, vilket man ju ibland hör. Tvärtom kan de nya sociala medierna medverka till att sätta upp gränser och bidra till den lokala sociala övervakningen.
André Jansson och Miyase Christensen konstaterar att en digitalt mångfacetterad värld, med många parallella kanaler, leder i olika riktningar beroende på det sociala sammanhanget. De menar också att nya medier kan öppna nya dörrar samtidigt som de också kan leda till en ny lokal social kontroll, som påminner om det äldre samhällets bykontroll, som ju förstärker det traditionella snarare än tvärtom.
-Det handlar om vad vi kallar ”interveillance”, det vill säga något som ligger mellan social kontroll och direkt övervakning.
Forskningen har finansierats av bland andra Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond med 2,3 miljoner kronor.
