De flesta forskningsmiljöerna inom humaniora är väldigt små. Därför tar landets universitet nu ett steg mot mer strukturerad nationell samverkan. Planerna konkretiseras på Karlstads universitet under den humanistiska fakultetskonferensen den 14 och 15 maj.
Deltagare från Sveriges samtliga universitets humanistiska fakulteter, och motsvarande, samlas på Karlstads universitet nu på torsdag och fredag.
- Det är ett hedersamt uppdrag att få vara värd för konferensen. I år har vi en gemensam avsiktsförklaring som grund för vårt fortsatta arbete på programmet. Vi kommer att arbeta för en mer strukturerad nationell samverkan, framför allt inom forskarutbildningen, säger professor Cristina Grenholm, prodekan för Estetisk- filosofiska fakulteten vid Karlstads universitet.
Samarbete på flera sätt
Samarbetet mellan universiteten kan till exempel innebära gemensamma kurser för doktorander, och handledare som tar sig an doktorander på flera lärosäten. Det handlar även om att underlätta rörligheten för doktorander mellan universiteten.
Ett konkret exempel är att forskarstuderande inom det religionsvetenskapliga området har gemensamma doktoranddagar i oktober. De bjuds in att lägga fram papers och får möjlighet att träffas och knyta kontakter.
- Det är viktigt att vi samarbetar mer för att stärka humanioras ställning både nationellt och internationellt, säger Cristina Grenholm.
Många språk möjligt
Till konferensen kommer statssekreterare Peter Honeth på utbildningsdepartementet. Han har en central roll i arbetet med universitetens framtida utveckling.
Talar gör även rektor Kerstin Norén och prorektor Gerd Lindgren, Karlstads universitet. Kerstin Norén utreder, på uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbund, hur lärosätena ska kunna erbjuda mer språkutbildning.
- Det finns stora möjligheter att undervisa i många fler språk, och på fler platser, än vad som görs idag. Det kräver att man jobbar mer med individuell handledning, skapar flexibla utbildningar och utnyttjar den nya tekniken, säger hon.
