Palliativ vård och arbetsmiljö under covid-19-pandemin
I det här svensk-norska multicenterprojektet studeras uppfattningar av den psykosociala och fysiska arbetsmiljön på sjukhus och särskilda boenden och dess betydelse för den palliativa vårdens kvalitet och vårdpersonalens hälsa.

Mål
Det finns anledning att anta att faktorer som personlig skyddsutrustning och besöksförbud har påverkat vårdpersonalens hälsa och välbefinnande samt den palliativa vårdens kvalitet för såväl patienter sjuka i covid-19, som patienter svårt sjuka i andra sjukdomar.
Projektets mål är att bidra med kunskap om hur man tillgodoser en psykosocial arbetsmiljö där personalen har möjlighet att ge en personcentrerad palliativ vård med innehåll och kvalitet som de är utbildade för. Vi hoppas också identifiera områden som chefer och ledare i vården särskilt behöver beakta avseende vårdpersonalens hälsa, välbefinnande och samvetsstress samt för att minska personalflykt.
Genomförande
Projektet genomförs i Värmland och Stockholm i Sverige samt i landsbygd och storstad i Østlandet i Norge. Datainsamling sker i tre olika vårdkontexter: specialiserade palliativa enheter, medicinska/geriatriska vårdavdelningar på sjukhus och särskilda boenden.
Projektet genomförs med en explorativ, beskrivande och jämförande design i tre delstudier. Delstudie 1 är en kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlas in med instrument som skattar psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor, upplevelser av personlig skyddsutrustning, samvetsstress, sömn, tilltro till egen yrkesmässig förmåga, uppfattningar av vårdens kvalitet samt beröring och kommunikation. Delstudie 2 är en kvalitativ studie där vårdpersonal intervjuas om sina erfarenheter av att vårda svårt sjuka och döende personer under pandemin. I delstudie 3 undersöks första linjens chefers erfarenheter i fokusgruppsintervjuer av leda och ansvara för vårdpersonalens psykosociala arbetsmiljö under pandemin, upplevelser av egen hälsa och arbetsmiljö samt deras perspektiv på hur den palliativa vården påverkats under pandemin.
Projektgrupp
I projektgruppen ingår sju forskare från fyra lärosäten i Sverige och fyra forskare från två lärosäten i Norge:
- Maria Larsson, professor i omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
- Cecilia Olsson, docent i omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
- Carina Bååth, professor i omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
- Maria Tillfors, klinisk professor i psykologi, Institutionen för sociala o psykologiska studier, Karlstads universitet
- Jane Österlind, docent i vårdvetenskap, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke Högskola
- Christina Melin Johansson, professor i palliativ omvårdnad, Institutionen för omvårdnad, Mittuniversitetet Östersund
- Ingela Henoch, docent i omvårdnad, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs Universitet
- Tuva Sandsdalen, Försteamanuensis, Institutt for helse- og sykepleievitenskap, Høgskolen i Innlandet, Elverum, Norge
- Marie Dahlen Granrud, försteamanuensis, Fakultet for helse- och socialvitenskap, Høgskolen i Innlandet, Elverum, Norge
- Vigdis Abrahamsen Grøndahl, professor, Fakultet for helse, velferd og organisasjon, Høgskolen i Østfold, Fredrikstad, Norge
- Ann Karin Helgesen, professor, Fakultet for helse, velferd og organisasjon, Høgskolen i Østfold, Fredrikstad, Norge
Projekttitel: Palliativ vård under covid-19-pandemin - Arbetsmiljöns betydelse för vårdens kvalitet och vårdpersonalens hälsa (PaQC-C19)
Projekttid: 2021-2022
Finansiär: Afa Försäkring
Kontakt: Maria Larsson
Personcentrerad vård vid livets slut under Covid-19 pandemin – en journalgranskningsstudie
Det här projektet genomförs i samverkan med forskargruppen PaQC-C19 och fokuserar patientperspektivet avseende den palliativa vårdens kvalitet under Covid-19 pandemin.
Projekttid: 2023-2024
Finansiär: RV-Kau samverkansmedel
Kontakt: Cecilia Olsson cecilia.olsson@kau.se
---------------------------------------------------------
PERSONCENTRERAD PALLIATIV VÅRD UNDER COVID-19 PANDEMIN
Det saknas studier ur ett patientperspektiv om hur pandemin påverkade den sista tiden i livet för döende på sjukhus och hur personalen kunde möta deras behov. Enligt Socialstyrelsen sågs skillnader under Covid-19-pandemin på regional nivå avseende följsamheten till nationella riktlinjer gällande den palliativa vården. Detta kan också ses i Svenska palliativregistrets årsrapport (2022), där Värmland ligger under riktmärken för kvalitetsindikatorer inom flertalet områden.
Syftet med studien var därför att utifrån dokumenterad vård undersöka hur principerna för god palliativ vård tillvaratogs vid livets slut under Covid-19 pandemin, oavsett dödsorsak inom kontexterna kirurgisk-, medicinsk-, onkologisk- och infektionssjukvård.
Vi har genomfört en journalgranskningsstudie i Region Värmland med ett studiespecifikt granskningsprotokoll baserat på WHO:s principer för god personcentrerad palliativ vård konkretiserade i modellen De 6S:n och Svenska palliativregistrets kvalitetsindikatorer. Protokollet har utvecklats av forskargruppen PaQC-C19.
I projektgruppen ingår utöver forskargruppen PaQC-C19
- Hanna Boström, klinisk adjunkt i omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
- Elisabeth Kling, klinisk adjunkt i omvårdnad, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
- Charlotta Dagobert Vanberg, Öron- näs- och halskliniken, Centralsjukhuset i Karlstad, Region Värmland
KONTAKT
Projektledare
Cecilia Olsson, professor i omvårdnad, specialistsjuksköterska i onkologisk vård
076-105 17 47
Forskningsprojektet i media
-
2022-09 pfizerplay.se Den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt under pandemin.
-
2022-09 Pfizerplay.se Kan man förbättra kommunikationen med svårt sjuka patienter genom att tränas i validering?
-
2021-12-23 Kau.se Arbetsmiljöns betydelse för vårdens kvalitet och vårdpersonalens hälsa under pandemin
- 2020-12-22 Afaforsakring.se Tretton nya covid-19-projekt får forskningsfinansiering
