Förebygga vårdskador i samband med kirurgiskt ingrepp

Trycksår är ett globalt problem inom all hälso- och sjukvård och ett allvarligt problem för patientsäkerhet och en kostnad för samhället. Det är viktigt att förstå den etiologiska orsaken för att effektivt förebygga intraoperativa vävnadsskador. Trycksår är ett vanligt förekommande tillstånd på kirurgiska patienter men som i hög grad kan förebyggas.

The European Pressure Ulcer Advisory Panel rapporterar att förekomsten av trycksår hos patienter som genomgått kirurgi uppgår till 45%. Operationssjuksköterskor har en nyckelroll i att säkerställa patientsäkerhet under operationen inklusive förebyggande av trycksår. En individuell riskbedömningen görs inför det kirurgiska ingreppet och utgår ifrån patientfaktorer och operationsspecifika faktorer.

Faktorer som ökar patienters risk är exempelvis ingreppets längd och riskfaktorer som ex. vikt, ålder, samsjuklighet och skörhet. En avsaknad av sådan kunskap kan leda till ökad risk för patienter som genomgår kirurgi. Varje kirurgiskt ingrepp kräver att patienten positioneras. Vilken typ av position beror på vilket kirurgiskt ingrepp som ska genomföras och kan innebära en kompromiss mellan bäst access för kirurgen och hur vävnader och nerver kan tolerera drag och tryck i samband med positioneringen utan risk för utveckling av tryck- och nervskador.

Den primära orsaken till tryckskada är långvarig exponering av cell- och vävnadsdeformationer. Under ett ingrepp har patient inte kontroll över sin kropp och kan ej känna smärta eller behov av en lägesförändring, vilket ger en ökad risk för att utveckling av tryck- och nervskada sker. Bedövningsmedel och lugnande medel som används vid kirurgi är också associerade med en högre incidens av tryckskada, eftersom de sänker blodtrycket och orsakar hypoperfusion, vilket påverkar vävnadsmetabolism och smärtrespons.

Den medicintekniska utvecklingen och krav på allt mer avancerade kirurgiska ingrepp utgör en utmaning i säkerhet, korrekt positionering av patient och tillgången till operationsområdet. Detta riktar inte enbart krav på operationssjuksköterskans kompetens att förebygga skador relaterade till patientens positionering under det kirurgiska ingreppet utan är också en viktig förebyggande omvårdnadsåtgärd kopplad till hela den perioperativa vårdkedjan.

Projektledare/huvudhandledare: Carina Bååth 

Deltagande forskare Kau: Ann-Catrin Blomberg

Andra deltagande forskare: Karin Falk Brynhildsen, Örebro universitet, Ulrika Källman Södra Älvsborgs sjukhus/ Sahlgrenska akademin

Doktorand: Julia Gabriel Lepasalu