Pågående och nyss avslutade projekt
Forskningsöversikt om inkludering. Projektets övergripande syfte var att sammanställa och analysera forskning som kan visa på faktorer som skapar inkluderande skolor och klassrum. I anslutning till detta analyserades även olika innebörder av inkluderingsbegreppet som det framträder i forskningslitteratur. Projektet är avslutat och finns redovisat i Specialpedagogiska skolmyndighetens skriftserie FoU samt i internationell publikation. Kerstin Göransson och Claes Nilholm, Uppsala universitet.
Förutsättningar för elevinflytande i grundsärskolan - Tillit, lyhördhet och vilja. Studiens syfte var att undersöka förutsättningarna för ungdomars inflytande i grundsärskolan och hur detta inflytande medieras. Studien belyser undervisningssituationer med kunskapsinnehåll. Resultatet visar att eleverna får inflytande på lektionernas innehåll och form, men att detta inte sker så ofta. De viktigaste medierande resurserna är lärarnas tillit till elevernas färdigheter och kunskaper samt lärarens lyhördhet inför elevernas viljeyttringar. Studien genomfördes inom ramen för en licentiatuppsats och avslutades 2017. Eva Andersson.
Framgångsfaktorer vid läs- och skrivsvårigheter för döva barn och barn med hörselnedsättning. Projektet är nu avslutat och har lett fram till en systematisk forskningsöversikt som getts ut på Karlstad University Press i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2016. Carin Roos
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Projektets övergripande syfte är att generera kunskap om hur praktiskt verksamma speciallärare och specialpedagoger i skolverksamheten identifierar och konstruerar yrkesroll och arbete. Projektet är avslutat och avrapporterat till VR. Projektet har redovisats i ett flertal publikationer i internationella forskningstidskrifter och på internationella forskningskonferenser. Resultat finns även publicerat i två forskningsrapporter i Karlstad University Studies (2015:13; 2017/27). Kerstin Göransson, Claes Nilholm och Ann-Carita Evaldsson, båda vid Uppsala universitet samt Lena Almqvist vid Mälardalens högskola.
Forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Vetenskapsrådet, som finansierat projektet, genomförde under 2014 ett projekt, Skolforsk, för att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Arbetet skedde på uppdrag av regeringen för att resultera i kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Syftet var att skapa en plattform av kunskapsunderlag till det nybildade Skolforskningsinstitutet. Projektet är avslutat och finns redovisat i Vetenskapsrådets rapportserie, samt publicerat i en internationell forskningstidskrift. Kerstin Göransson och Claes Nilholm, Uppsala universitet.
Student Teachers’ Attitudes Towards Pupils with Autism Spectrum Disorder är ett internationellt projekt med i flera steg. Det övergripande syftet är att undersöka lärarstudenters uppfattningar om inkluderande undervisning med diagnosen autismspektrumtillstånd. Första steget var en enkät med en kvantitativ och en kvalitativ del. Steg 1 var att analysera den kvantitativa datan från de tre medverkande länderna som utmynnat i en artikel som är på granskning. Steg 2 pågår nu där den kvalitativa datan i form av berättelser kring tänkta undervisningssituationer analyseras och ska presenteras i en artikel. Intervjuer med svenska och finska lärarstudenter har genomförts i ett tredje steg. Medarbetare i forskningsprojektet är Carin Roos Karlstads universitet och Högskolan i Kristianstad, Mark Carew Leonard Cheshire Research Centre, University College London, England, Sue Soan vid Canterbury Christ Church University, UK samt Katja Dindar Oulo Universitet i Finland och Eija Kärnä vid University of Eastern Finland. Anne Lindblom har initierat projektet och är projektledare.
The meaning of music for First Nations children diagnosed with autism in British Colombia, Canada är en longitudinell studie som följer upp barnen som deltog i Anne Lindbloms avhandlingsstudie. Uppföljning skedde 2017 och planeras 2020 och 2023 så projektet avslutas. Projektet utgår ifrån ett Indigenistiskt paradigm och fokuserar på centrala begrepp som inkludering, delaktighet och dekolonisering. Det övergripande syftet är att följa upp musikens betydelse för barn från urfolken i British Columbia, Canada, som har diagnosen autism. Anne Lindblom
Australian doctoral students perceptions of Indigenist research methodologies en samtalsstudie med 7 doktorander i Australien med datainsamling våren 2019. Föreställningskarta användes som samtalsmetod. Projektet utgår ifrån ett Indigenistiskt paradigm. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur doktorander i Australien uppfattar Indigenistiska forskningsmetoder samt bidra till teoribildning. Anne Lindblom
Att överbrygga klyftor i det digitala lärandelanskapet Design för läs- och skrivlärande i förskoleklass och lågstadium vid Åbo Akademi VT2017. Projektet genomfördes inom ramen för en doktorsavhandling i specialpedagogik, Åbo Akademi, Vasa. Avhandlingen undersöker hur läs- och skrivundervisning med digitala lärverktyg, som datorer och lärplattor, organiserades i förskoleklass och lågstadium på en svensk skola. Resultatet visar att olika klyftor synliggörs. Lärarnas mål för att alla elever oavsett förmågor och bakgrund skulle lära sig skriva och läsa i klassrummet tillsammans med sina kamrater resulterade i en medveten lärandedesign där datorer och lärplattor stod i centrum. På så sätt överbryggades klyftorna mellan elevernas förmåga och omgivningens krav. Karin Forsling.
Kameran som pedagogiskt verktyg för lärande i förskolan med fokus på barn med funktionshinder. En förstudie genomfördes i en värmländsk kommun under hösten 2015. Syftet med var att kartlägga vad som händer med lärandedesignen i två förskolor, i inledningsskedet när digitala verktyg börjar användas och mediepedagogisk utbildning av pedagoger sker. Förstudien är ett led i en förskolutvecklingssatsning i kommunen under tre år. Förstudien resulterade att en ny forskningsstudie, DigiFörLär (Digitala verktyg, Förskola och Lärande) startades upp i kommunen med Karlstads universitet som huvudman hösten 2017. Presentationer av resultaten har gjorts vid seminarier (CSL, KaU), forskarkonferenser (ECER, Dublin) och nätverksmöten (Region Värmland). Karin Forsling och Ulf Buskqvist.
DigiFörLär är en uppföljning av förstudien Kameran som pedagogiskt verktyg för lärande i förskolan (hösten 2015). I föreliggande studie studeras relationen mellan användandet av digitala verktyg i förskolan, barns språkutveckling och möjligheter till deras delaktighet i förskolevardagen. Studiens fokus ligger på hur barn i förskolan kan motiveras till tidigt intresse för skriftspråkande genom att använda digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Studien pågick under hösten 2017 och resultaten kommer att publiceras i artikelform. Carin Roos och Karin Forsling
DigiFörLär2. Studies syfte var att undersöka hur pedagoger i samarbete med en forskare och en medforskande kollega kan förstå, förändra och förbättra literacy-utvecklande lärsituationer där digitala verktyg används. Ett mål med studien var att analysera förskolans möjligheter att bidra till tidig utveckling av unga barns kommunikativa kompetenser och möjligheter till agentskap i ett digitalt lärandelandskap. Ett annat mål var att stärka praktiknära forskning utifrån förskolans behov. Presentationer har gjort vid forskarkonferenser (bl. a. ECER, Bolcano, ILA2019, New Orleans) och resultaten kommer även att publiceras i artikelform. Karin Forsling.
Kartläggning av digitalisering i Nacka kommuns förskolor. Studien gjordes på uppdrag av utbildningsenheten i Nacka kommun under hösten 2018 och den hade som syfte att kartlägga i vilken utsträckning barn i förskolor i Nacka hade möjlighet att utveckla digital kompetens. Studien genomfördes i form av enkäter, samtal och observationer. Studien omfattade såväl fristående som kommunala förskolor. I uppdraget ingick också att ta fram underlag som utbildningsenheten kan använda som utgångspunkt i samtal med förskolors huvudmän och chefer om arbetet med digital kompetens enligt läroplanen. Karin Forsling.
Gränsland är ett internationellt samarbete mellan Åbo akademi i Vasa och Karlstads universitet. Projektet syftar till att höja lärares kunskaper i läs- och skrivlärande, bland annat för att bättre kunna hantera elevers mångfald. Catharina Tjernberg.
Theory and practice in the inclusive classroom. A longitudinell Project set out from Learning processes in school, teacher education, and research. Projektet har hittills resulterat i två publicerade artiklar. Catharina Tjernberg och Eva Mattson, Stockholms universitet.
Framgångsrik undervisning, och lärarens undervisningsstrategiers betydelse för elevens lärande – en longitudinell, praktiknära studie där lärares och elevers arbete har följts från förskoleklass till och med årskurs 9 (2007-2017). Studiens resultat håller för närvarande på att sammanställas. Catharina Tjernberg.
En särskild skola? Undervisning och lärande i särskolan Det övergripande syftet med projektet är att generera kunskap om de undervisnings- och lärandemiljöer som elever mottagna i särskolan möter med fokus på elevernas kunskapsutveckling, deras sociala situation i skolan samt deras demokratiska fostran till aktiva medborgare. Datainsamlingen är slutförd och för närvarande arbetar projektgruppen med sammanställning och analys av insamlad data från de två delprojekten. Kerstin Göransson, Susanne Hansson och Karin Bengtsson, samt Claes Nilholm, Gunilla Lindqvist och Nina Klang vid Uppsala universitet.
Doktorandprojekt
Medborgarskap och digital kompetens hos gymnasiesärskolans elever. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur medborgarskap konstrueras genom arbete med digital kompetens, i den pedagogiska praktiken för elever i gymnasiesärskolans nationella program. Ulrika Brolinsson.
Läs- och skrivutveckling och undervisning av elever med autismspektrumtillstånd. Det övergripande syftet med studien är att utveckla kunskap om villkor, förutsättningar och hinder för elevers deltagande i literacypraktiker i särskild undervisningsgrupp inom grundskolans skolår 7-9 för elever med autismspektrumtillstånd. Stina Gårlin.
Estetiska ämnen i grundsärskolan – ramfaktorer, lärares undervisning och elevers lärande. Det övergripande syftet med studien är att utveckla kunskap om undervisning och lärande i estetiska ämnen i grundsärskolan. I studien fokuseras olika faktorer som antas skapa skapa förutsättningar för elevernas lärande, vilket innebär att både undervisningen samt andra faktorer på både klassrums- och skolnivå studeras. Anna Sjöqvist