Mer om CGF
CGF:s HISTORIA
Utvecklingen av forskningen vid CGF har skett kontinuerligt sedan centrumbildningens föregångare Jämställdhetscentrum bildades 1990 (CGF sedan 2006). Idag är CGF en centrumbildning vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Samarbetet med ämnet Genusvetenskap är nära och omfattande.
Under de senaste 30-40 åren har den svenska, nordiska och internationella genusforskningen utvecklats till ett nytt kunskapsområde. Från sitt ursprung i 1960 - och 70 talets kvinnostudier och kvinnorörelse, ställer dagens genusforskning utmanande frågor som kräver brådskande åtgärder
Institutionaliseringen och utvecklingen av forskning kring kön har skett i vågor och skiljer sig mycket åt mellan olika universitet och länder. I Sverige och Norden har genusforskningen i stort utvecklats i nära relation till välfärdsstaten, med ett starkt fokus på jämställdhetspolitik. I andra delar av världen har politiska frågor om kön och sexualitet snarare setts i ljuset av ett ökat fokus på etnicitet och religion. Med andra ord är genusforskningen mycket kontextbunden och i sig placerad i tid och rum.
Genusforskningen har gått från att vara ett marginaliserat fält till att ha intagit en central position för kunskapsproduktionen inom humaniora och samhällsvetenskap. Men utvecklingen inom andra discipliner har inte varit lika framträdande. Inom vissa, som juridik och ekonomi, är genusforskning ett litet område, till skillnad mot hur det ser ut inom exempelvis sociologi och litteraturvetenskap. Inom ytterligare andra områden såsom teknik, naturvetenskap och medicin är genusaspekten i allmänhet osynlig.
Forskningsfältet har under sin vunnit akademisk status i kamp mot en köns- och genuskonservatism som i stora delar präglat den akademiska kunskapsproduktionen genom århundraden. Få andra discipliner verkar, eller har verkat, i ett sådant intellektuellt korsdrag av vetenskapliga, ideologiska, vardagliga och populistiska vyer, som genusvetenskapen. Ett korsdrag som sträcker sig från könskonservatism till feministisk forskning.Genus och kön är ämnen som berör på djupet och ger upphov till en aldrig sinande ström av uttryck, positioner och åsikter, såväl inom vetenskapssamhället som för den enskilde. Det är utmanande och manar till vetenskaplig reflexion, självprövning och pedagogisk färdighet.
Genusstudier finns och verkar både inbäddat i en rad traditionella discipliner, och som ett eget vetenskapligt område med en oberoende ställning. Den situationen har haft stort inflytande på områdets utveckling: det vill säga processen, och ibland motsättningen, att dels integreras i universitetsstrukturens disciplinära organisation och dels den parallella utvecklingen som egen disciplin. Genusvetenskapens utveckling mot självständighet eller integration är en pågående diskussion. Detta präglar också samtida genusstudier, där nya frågor om kunskapsproduktion och organisation av kunskap antar en hybridform. Nina Lykke talar om genusforskningen som en post-disciplinär disciplin. Detta innebär att genusvetenskap är ett oberoende kunskapsfält där könsspecifika kunskapsteoretiska och metodologiska frågor genereras. Men inom forskningspraktiken finns samtidigt en strävan att upprätthålla en tvärvetenskaplig dialog och öppenhet.
Detta hänger samman med syftet och målet för Centrum för genusvetenskap (CGF) vid Karlstads universitet: utvecklingen av genusforskning i dialog med andra discipliner vid universitetet och andra universitet. Detta sker inte minst genom GEXcel International Collegium of Advanced Transdisciplinary Gender Studies (Gexcel.org), vilket ett samarbete med Centrum för feministiska samhällsstudier vid Örebro universitet, Tema Genus vid Linköpings universitet.
Centrum för Genusforskning
CGF har funnits som forskargrupp sedan 2006, men har rötter från tidigt 1990-tal då miljön gick under namnet Jämställdhetscentrum. Idag är CGF ett forskningscentrum vid Karlstads universitet och hör till Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Generellt sett har genusvetenskapen utvecklats under flyktiga förhållanden och CGFs historia uppvisar en liknande turbulens. Från att ha varit ett litet centrum vid dåvarande Högskolan i Karlstad, har CGF utvecklats till att bli ett oberoende forskningscentrum vid Karlstads universitet. Uppdraget från 1990 säger att Centrat ska verka "(...) inom universitetet och i samarbete med olika externa aktörer för att initiera, utveckla och stödja forskning och utveckling, utbildning och kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet". I enlighet med det söker CGF behålla sin tradition, och väva samman forskningsprojekt med praktisk förändring. Forskare vid CGF delta kontinuerligt i aktions- eller kontraktsforskning, utbildning eller arbete som experter, bedömare och föreläsare inom och utanför universitets miljö.
Fältets huvudsakliga forskningsvägar kan schematiskt delas in i kritisk genusforskning, feministisk forskning, maskulinitetsforskning, queer och sexualitetsforskning. Som en total tvärsnittsdisciplin ägnar sig forskare vid CGF i varierande grad åt forskning och utbildning inom kunskapsområdet.
Det som förenar dessa breda vetenskapsområden är den till synes enkla frågan, vad är kön / genus? Det är hur vi "formas" i män, kvinnor, hur vår sexualitet formar våra liv och identiteter, hur samhället både symboliskt och strukturellt organiseras enligt vad som uppfattas och konstrueras som manliga och kvinnliga sysslor, jobb och platser. Detta är inte att föreslå att biologiska skillnader mellan män och kvinnor förbises, men det är viktigt att kritiska granska hur män och kvinnor lever sina liv baserat på de givna, men också föränderliga, samhällsförhållanden som påträffas vid olika historiska ögonblick.
Dagens forskningsplattform - Transformative terrains
På grundval av detta har forskarna vid CGF gemensamt utvecklat en forskningsplattform -Transformative Terrains - som är formad utifrån nuvarande kunskaper och tidigare forskning. Plattformen är baserad på olika strömmar av tidigare forskning vid CGF nämligen; Maskuliniteter i rörelse (1995-1998), Genusrelationer i rörelse (2001-2005); Genusrelationer och förändringsprocesser (2006-2010), och Kunskap, makt och förändring (2011-2015).
Målet är att sprida resultat av Centrum för genusforsknings verksamhet och kontinuerligt föra dialoger med organisationer, politiker och beslutsfattare, enskilda människor, forskare och samhället i stort.