Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Avfolkning, migration, avindustrialisering och återindustrialisering. Utmaningarna som en liten kommun ställs inför är många. Vid CRS seminarium i serien I samma landskap möttes tidigare kommunalråd och aktörer från Region Värmland och Länsstyrelsen för att diskutera dessa utmaningar, och framtida möjligheter.

– Vad är det som är viktigt för kommuninvånarna, frågade Stefan Backius, lektor i historia vid Karlstads universitet, som ledde samtalet. Det kan röra sig om saker som stolthet, sociala kontakter, kollektiva minnen, framtida förväntningar. 

Hur kan affärsmodeller förlänga lastbilars livslängd och göra dem cirkulära? Vilka krav ställer olika intressenter och hur påverkas affärsmodeller, tjänstedesign och produktdesign? Dessa frågor står i fokus för forskningsprojektet Re:Value – ett samarbete mellan industri och akademi.

För att framtida cirkulära erbjudanden ska accepteras i transportindustrin måste de möta branschens utmaningar och förväntningar. Inom projektet Re:Value ska forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet utveckla ny kunskap om framtida kunders och användares behov och krav inom området. 

Socialsekreterare tycker att allmänheten har en negativ bild av både socialsekreterare som yrkesgrupp och socialtjänsten som organisation. Särskilt de som arbetar inom den sociala barnavården tycks möta negativa uppfattningar i högre utsträckning än sina kollegor inom andra områden. Negativ medieuppmärksamhet och sekretesslagstiftningens begränsningar uppges som problematiska. Samtidigt har ungefär 40 procent av allmänheten ett högt förtroende för socialtjänstens personal – en siffra som är relativt stabil sett över tid.

- Förtroendet för socialtjänsten är inte så illa som vi i allmänhet tror och heller inte så illa som socialsekreterarna själva tror, även om jag inte vill förminska deras upplevelse, säger Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

I sin avhandling ”I allmänhetens ögon. Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare” har han studerat hur förtroendet för socialtjänsten ser ut hos allmänheten.

För ett barn kan en vanlig förmiddag på förskolan vara ett äventyr. Det kan handla om att lära sig att hoppa från en sten, åka rutschbana eller köra trehjuling. Men vad är egentligen äventyrlig lek och hur mycket tillåter vi våra barn att använda fantasin till lek även om det innebär en risk att kanske skada sig? Nya kursen ”Äventyrlig lek i förskolan” vid Karlstads universitet reder ut begreppen.

På senare år har begreppet riskfylld lek blivit aktuellt i samhällsdebatten. Forskning visar att den här formen av lek bidrar till att barn får med sig viktiga erfarenheter och kunskaper som de bär med sig in i vuxenlivet för att kunna hantera olika situationer.

Grattis Katarina Grim, docent i socialt arbete! Du har beviljats forskningsmedel från Forte till en studie om Patientforum. Kan du berätta mer?

– Tack! Det känns stort och det var i tuff konkurrens som vi lyckades få 6,5 miljoner kronor till vår studie där vi ska undersöka effekten av Patientforum och hur det kan bidra till verksamhetsutveckling. Förhoppningen är att ta lärdom av framgångsrika exempel på Patientforum inom regional verksamhet och sedan anpassa metoden till kommunala verksamheter. Studien är ett samarbete mellan NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), NSPH Skåne och Lunds kommun.

Gisela Priebe, professor i psykologi och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU), är en av talarna på Barnrättsdagarna som hålls den 31 mars–2 april i Karlstad. Årets tema, ”Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa”, är ett ständigt aktuellt ämne för Giselas och CBU:s forskning.

Hej Gisela! Vad handlar din presentation om?