Mette Mortensen är professor i medievetenskap vid Köpenhamns universitet med en doktorsexamen i konst- och litteraturvetenskap och en tvärvetenskaplig bakgrund som magister i litteraturhistoria. Mettes fokus har länge varit förhållandet mellan bilder och makt.
Mette, vad tycker du är intressant med forskningsområdet Geomedia?
– Jag tycker att det är både intressant och inspirerande att Geomedia behandlar medier i en samhällelig, kulturell och teknologisk kontext.
Hur kom du i kontakt med Geomedia vid Karlstads universitet?
– Jag har under många år följt det arbete som forskare inom Geomedia har publicerat, särskilt inom områden som medialisering, digitalisering, journalistik och demokrati. Därför blev jag både glad och hedrad när jag fick en inbjudan att vara gästprofessor vid Karlstads universitet.
Du har intresserat dig för det mediala under krigssituationer. Irakkriget under 2000-talet var väldigt medialt. Kan du beskriva den utveckling inom media som har skett fram till och med kriget mellan Ryssland och Ukraina.
– Den mest betydelsefulla utvecklingen är att Irakkriget främst täcktes av massmedier som TV och tidningar. Under tiden har sociala medier blivit alltmer inflytelserika, vilket har förändrat medborgarnas tillgång till information och upplysning. Till exempel har den ryska invasionen av Ukraina varit ett centralt ämne där soldater, medborgare och andra direkt involverade har delat bilder på sociala medier. Samtidigt fortsätter den klassiska, statsstyrda mediepropagandan att vara stark under kriget i Ukraina över olika medieplattformar
Med det extrema flöde av information som produceras idag – hur sorterar och analyserar man mediamaterial från ett pågående krig eller en konflikt?
– Det är inte enkelt. De etablerade nyhetsmedierna spelar en stor roll. De samlar in, sorterar, faktakollar och kontextualiserar bilder från sociala medier. Dessutom har ett antal nya aktörer kommit in i bilden, som till exempel Bellingcat och Forensic Architecture, så kallade open source-aktörer, som också arbetar med att verifiera bilder och använda dem för att sammanställa historier om krig och konflikter.
Vilken betydelse har olika media under ett krig idag?
– Samspel mellan olika medier spelar en mycket stor roll för bevakningen av krig eftersom de i hög grad påverkar varandra. Det finns en snabbt accelererande cykel där sociala medier ofta fungerar som utgångspunkt för historier som sedan publiceras i etablerade nyhetsmedier och sedan återigen cirkulerar på sociala medier, och så vidare.
Du har också forskat kring politisk satir, som har funnits länge. Hur skulle du säga att dagens satir, exempelvis memes, har påverkat det politiska klimatet?
– Memes påverkar det politiska klimatet genom att möjliggöra satir för medieanvändare. På så sätt bidrar de till en demokratisering av den politiska debatten. Å andra sidan kan man säga att memes leder till att den politiska debatten fokuserar på enskilda politiska ledare snarare än övergripande politiska frågor. Till exempel har jag tillsammans med min kollega Nete Nørgaard Kristensen skrivit om memes som på ytan var kritiska mot Donald Trump. Vår studie visade att dessa memes, trots sin kritik av hans populistiska politiska kommunikation, samtidigt använde samma kommunikativa verktyg som polarisering, förenkling och personfokusering.
Vilka förväntningar har du på att vara gästprofessor på Karlstads universitet?
– Jag ser verkligen fram emot att lära känna mina kollegor och deras forskning bättre. Jag ser fram emot att gästprofessuren kan leda till nya samarbeten och diskussioner. Dessutom är jag mycket glad över att forskare från Geomedia också kommer till Köpenhamns universitet när vi håller ett gemensamt seminarium mellan Geomedia i Karlstad och medievetenskap i Köpenhamn under våren 2025.
