Under de senaste åren har medierna återkommande fyllts av alarmerande rubriker om ensamkommande män. Att de hamnar snett i det samhälle som tar emot dem och riskerar att bli kriminella. Men vad vet vi egentligen om ensamkommande män? Stämmer mediernas bild? Det ska nu ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet titta närmare på.
Ulf Mellström, professor i genusvetenskap har i samarbete med bland annat Andreas Henriksson, postdoktor i genusvetenskap, fått medel från Vetenskapsrådet för projektet. I samband med studien myntar de begreppet transnationella singelmän, eller som det heter på engelska – transnational bachelors.
En studie ur två perspektiv
Studien, som kommer att pågå i tre år, görs som en etnografi. Det innebär att forskare under en tid närmar sig ett socialt fenomen och med hjälp av denna närhet kommer att förstå det bättre. Studien ska genomföras bland fyra grupper av transnationella singelmän: bangladeshier och rumäner i Italien, samt syrier och polacker i Sverige. Det transnationella singelskapet kan se olika ut bland annat beroende på varifrån de migrerande männen kommer och attityder till migration i mottagarländerna – det är faktorer som varierar mellan de fyra valda fallen.
- Vi kommer att följa de här männen ur två perspektiv, säger Andreas Henriksson. Det ena vi vill studera är hur dessa män ser på maskulinitet och manlighet – maskulinitet är handlingsmönster som formas i och formar mäns relationer till samhällen, till andra män, till kvinnor och till andra grupper. Det andra perspektivet är hur de ser på sin familj som är kvar i hemlandet och hur de kommunicerar och upprätthåller relationerna med dem, vilket de ofta gör över stora avstånd. Migration beskrivs ofta som att en person flyttar från ett land till ett annat och sen blir kvar. Men verkligheten är ofta mer komplicerad eftersom människor flyttar vidare, och eller tillbaka. Samtidigt, parallellt har de kontakter med nära och kära i hemlandet. Begreppet transnationell används i forskningen för att beskriva denna ström av rörelser och relationer.
- Vi vill följa dessa män under en längre tid i deras vardag, säger Ulf Mellström. En stor fråga är bakgrunden till varför de migrerar – varför är det just männen som åker? Åker de för drömmen om ett bättre liv, åker de från en krigshärd, vill de försörja sina familjer i ett annat land, tycker de att de blir en man av att göra farliga saker och ger de sig iväg innan äktenskapet eller efter familjebildning? Med denna bakgrundsfakta vill vi veta hur de lever sina liv och se om vi kan nyansera bilden av dem.
Ett nätverk som bidrar till globalt samarbete
Forskningsnätverket Gexcel, som är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Linköpings universitet och Örebro universitet, har haft stor betydelse för att skapa en bra grund och förutsättningar för att söka medel för projektet ”Transnational bachelorhood. An ethnography of singledom among migrant men in the European Union”.
- Gexcel har ett kontinuerligt internationellt utbyte och bidrar stort till att skapa en god forskningsmiljö och få bra spets på forskningsansökningar, säger Ulf Mellström. Tillsammans med mitt nätverk genom tidskriften Norma har Gexcel betytt mycket för vårt nya projekt. I dagarna har Gexcel dessutom fått medel ur rektors strategiska resurs för forskning i ytterligare tre år för fortsatt medverkan i forskningssamarbetet, vilket vi är väldigt glada för.
Gexcel – International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Linköpings universitet och Örebro universitet. Samarbetet inom Gexcel producerar publikationer, konferenser och seminarier av internationell format varje år och möjliggör att internationella gästforskare kan besöka Centrum for genusforskning på Karlstads universitet. Gexcel bidrar därmed till ett kontinuerligt stärkande av den tvärvetenskapliga genusforskningen som ett eget kunskapsfält, både inom och utanför Sverige. Sedan 2006 har Gexcel etablerat sig som en av de mest välrenommerade genusvetenskapliga forskningsmiljöerna i världen.
