Välkommen till lärarutbildningen

Den 16 januari genomförde studenter från förskollärarprogrammets termin fem en utställning i 12-huset, där de presenterade sina fiktiva och ideala förskolor. Under hela terminen har arbetsgrupperna arbetat med att ta fram sina egna visioner för den perfekta förskolan, och utställningen utgjorde en del av deras examination i kursen.

– Det är en fantastisk dag och det går verkligen att känna av den stolthet som studenterna känner för sitt arbete, säger Lovisa Skånfors, som är kursledare tillsammans med Jehona Tahiri-Berg.

Den 1 januari 2025 blev den nationella verksamheten ULF (Utbildning, lärande och forskning) permanent. Det har även utsetts nya styr- och ledningsgrupper på nationell och regional nivå, och ULF:s tidigare noder har omorganiserats. Forskningskoordinator för ULF-verksamheten vid Karlstads universitet är Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete och vice ordförande för Lärarutbildningsnämnden.

Karlstads universitet ingår i Västnoden

ULF:s tidigare noder har omorganiserats och blivit fem istället för fyra: Nord-, Syd-, Öst-, Väst- och Huvudstadsnoden. Karlstads universitet ingår i Västnoden tillsammans med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Jönköping University, Högskolan i Borås och Högskolan Väst samt skolhuvudmän med ULF-avtal. Arbetet i de nya noderna har påbörjats under hösten 2024, och vid Karlstads universitet har ett lokalt ULF-råd bildats. 

– Ämnesdidaktik är kärnan i lärares professionella kunskap. Forskning kring detta är av stor betydelse för att utveckla undervisningen och stärka elevernas kunskap i olika ämnen, säger Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna bakom Rose-dagen.

Ämnesdidaktik, lärande och undervisning i ämnen, stod i fokus när Rose-dagen arrangerades den 17 december på Karlstads universitet. Bakom arrangemanget stod forskarmiljön Rose (Research on Subject-specific Education).

– Naturkunskapslärares kontinuerliga utveckling av ämnesdidaktisk kunskap är mycket viktig för att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som krävs för att bidra till en hållbar utveckling på jorden, säger Annika Forsler som disputerat med avhandlingen The Role of Pedagogical Content Knowledge When Teaching Sustainable Development in Science Education.

Annika Forsler utbildade sig till gymnasielärare i geografi och biologi vid Karlstads universitet för 25 år sedan. Därefter har hon haft olika befattningar i skolans värld. 

– Drivkraften att kontinuerligt utvecklas och fördjupa mina kunskaper gjorde att jag på senare år studerade en masterutbildning i didaktik vid sidan av arbetet. Utbildningen väckte min nyfikenhet för doktorandstudier. Forskarskolan Käkks ämnesdidaktiska innehåll och fokus fann jag mycket intressant, det gav mig möjlighet att återknyta till min grundutbildning i biologi.

Hallå där Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik och tillträdande dekan för lärarutbildningen! Nu är dekanuppdraget bara någon vecka bort, hur känns det?

– Det känns spännande, förväntansfullt och lite nervöst. Även om jag har haft en inskolning under hösten så vet man ju inte riktigt vad som väntar, men det är ett uppdrag som jag ser fram emot, det ska bli roligt! 

Den 3 december överlämnade Peter Honeth sin utredning om hur landets lärar- och förskollärarutbildningar ska reformeras till utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm.

Utredningens innehåll stämmer väl överens med den diskussion som förts med lärosätena under utredningens gång. Bland annat föreslås att det ska krävas minst betyg C i ämnet svenska för att komma in på  grundlärarprogrammen med inriktning mot F–3 och 4–6 samt till ämneslärarprogrammen. För förskollärarprogrammen föreslås betyg D. Därmed räknar man med att fler fullföljer utbildningen och att avhoppen kommer att minska. Man anser även att skärpta förkunskaper i svenska på sikt kan medverka till att höja lärarutbildningens och läraryrkets status.