Gunilla Svantorp är riksdagsledamot för Socialdemokraterna, sitter i utbildningsutskottet och har i S-gruppen ansvar för lärar- och lärarutbildningsfrågor. Nu besöker hon landets lärarutbildningar för att få veta mer om vilka utmaningar lärosätena står inför. Förra veckan var hon i Karlstad.
- Ska vi förändra skolan till det bättre måste vi börja med lärarutbildningarna. Vad vill ni att jag ska ta med mig tillbaka? Jag ska lyssna på er och ta in era synpunkter, säger Gunilla Svantorp, till lärarutbildningens ledning, utbildningssamordnare och programledare.
Tilltagande lärarbrist väntar
Och lyssnade gjorde hon, och skrev, för det finns många utmaningar framöver. Naturligtvis för Lärarutbildningen vid Karlstads universitet, men också på nationell nivå.
- Sverige står inför gigantiska rekryteringsproblem när det gäller lärare. Hur attraktivt är läraryrket idag? Kan vi inte skapa efterfrågan på att utbilda sig till lärare spelar det ingen roll hur bra utbildningen är. Vad möts våra studenter av när de kommer ut i skolorna? Det har vi svårt att påverka, säger Lennart Jansson, utbildningssamordnare.
Med anledning av prognoserna om en avsevärt tilltagande lärarbrist har regeringen aviserat ökade utbildningsvolymer inom lärarområdet. Lärarutbildningen vid Karlstads universitet fick en stor del av platserna. Hedersamt, men det innebär samtidigt en del utmaningar.
- Det är glädjande att universitetet och lärarutbildningen har ett högt förtroende. Några av anledningarna till att vi fick de här platserna är att vi har ett mycket högt söktryck till våra lärarutbildningar och att de samtidigt håller hög kvalitet, säger Björn Åstrand, dekan.
- Men det är också en utmaning att växa volymmässigt och att samtidigt utveckla kvaliteten. Det finns ett samband mellan dessa ambitioner, tyvärr ofta i negativ mening. På samma sätt som det framstår som enklare att utveckla och upprätthålla hög kvalitet i utbildningar vars volymer inte är så stora, kan press på volymökningar inverka negativt på kvaliteten. Det är en utmaning vi måste lösa och det arbetet pågår.
VFU-frågan bör lyftas nationellt
- Planeringen när det gäller verksamhetsförlagd utbildning, VFU, behöver lyftas nationellt, säger utbildningssamordnare Ann-Sofie Ekelund. Landets lärosäten har sina egna revir och vi har svårigheter att placera studenterna inom vissa verksamhetsområden. Lärarna som ska vara handledare tycker inte att de får de rätta förutsättningarna. Det är villkoren i skolan som avgör. Hur ska vi lösa det?
Dekan Björn Åstrand betonade att tillgången på VFU-platser tenderar att bli en flaskhals för volymökningarna. Det försök med övningsskolor som nu genomförs bidrar positivt till att utveckla arbetssätten men bygger på en koncentration av verksamheten till ett mindre antal skolor vilket uppfattas som problematiskt i regionen.
Ständiga förändringar ger problem
Att lärarutbildningen görs om är inget ovanligt, det sker ungefär vart tionde år. En anledning är att lärarutbildning engagerar många och att programmen utgör en väsentlig del av statens styrning av en väldigt decentraliserad skola. Men detta, tillsammans med nya skolreformer skapar problem när det gäller långsiktig planering.
- Utvecklingsambitionerna inom lärarutbildningarna nationellt riskerar att minska då det i slutänden ändå kan antas att det kommer detaljerade beslut från ovan. Det finns en övertro på förändring genom centrala reformer och det vore en fördel att betona det lokala utvecklingsansvaret – och rusta det med de resurser de behöver, säger Björn Åstrand, dekan.
Fler framtida nationella utmaningar diskuterades
Andra framtida nationella utmaningar som diskuterades var bristen på forskningsresurser i relation till lärarutbildningarnas tyngd inom högskolesektorn, den ofta negativa publicitet som lärarutbildningarna dras med, breddad rekrytering, internationalisering, fortbildning för lärare samt balansen mellan flexibilitet och styrning av lärarutbildningen.
