Den ekologiska forskningen är fokuserad på rinnande vatten och innefattar både grundforskning och tillämpad forskning. Mycket av forskningen inom vår forskningsprofil handlar om att studera olika ekologiska samband i naturen. Forskningen behandlar huvudsakligen fisk, men även andra organismer studeras. I vår grundforskning arbetar vi med frågor om fiskars vinterekologi, och betydelsen av kopplingen mellan land och vatten för laxartad fisk. I vår tillämpade forskning studerar vi frågor kring vattenreglering, fiskpassage, fiskvandring, kompensationsodling och hotade musselarter.

En kärntrupp av några få biologiforskare under tidigt 2000-tal har vuxit till ett internationellt team av framstående forskare. Genom medvetna ansträngningar har forskningsgruppen växt de sista åren med nyrekrytering av två professorer, en befordran till professor samt tre till docent.

Seniora forskare:

• Eva Bergman, professor, limnologi, fiskekologi
• Olle Calles, docent, fiskekologi, åtgärder i reglerade vattendrag
• Lutz Eckstein, professor, växt- och landskapsekologi
• Lovisa Lind Eirell, lektor, ekologi
• Ann Erlandsson, docent, molekylärbiologi
• Larry Greenberg, professor, fiskekologi
• John Piccolo, professor, naturvårdsbiologi och hållbarhet
• Johan Watz, docent, fiskekologi
• Martin Österling, docent, hotade arter & musselekologi

Affilierade forskare:

• Richard Durtsche, professor (Northern Kentucky University)
• Denis Lafage, gästforskare, ekologi (Université de Rennes)
• Anders Nilsson, professor, akvatisk ekologi (Lunds universitet)

Doktorander:

• Louis Addo, doktorand
• Elin Blomqvist, doktorand
• Florian Eggers, doktorand
• Karl Filipsson, doktorand, fiskekologi
• Raviv Gal, doktorand, ekologi
• Henry Hansen, doktorand
• Jacqueline Hoppenreijs, doktorand, ekologi
• Jeffery Marker, doktorand
• Roman Motyka, doktorand
• Sebastian Rock, doktorand
• Samuel Shry, doktorand
• Velizara Stoilova-Tsvetanova, doktorand

Projektassistneter, fält- och laboratorietekniker:

• Kadija Aziz, projektassistent
• Niclas Carlsson, fälttekniker
• Mahboobeh Hajiesmaeili, projektassistent
• Geni Carmen Zanol, laboratorieingenjör

NRRV's forskningsområden:

River connectivity

Älvar är en avgörande del av jordens omloppssystem av färskvatten till våtmarker och sjöar och vidare ut till haven. Älvar tillhör också de ekosystem på jorden som till högst grad är påverkade och förändrade av mänskliga aktiviteter. Konstruktionen av barriärer hindrar älvens naturliga lopp och flöde, förändrar vattentemperaturer, leder om vattenvägar, förändrar naturliga översvämningsytor, stör kontinuitet och reducerar och förändrar biotoper.

Förbättring av vattenvägar är därför en nyckelutmaning för aktörer som arbetar med älvfrågor. Många studier har på senare år visat att borttagandet av dammar kan ha avgörande ekologisk betydelse och utgöra en effektiv långsiktig åtgärd för att återställa älvar. Att ta bort dammar som inte längre uppfyller sin funktion utgör en möjlighet för oss att återställa älven till dess ursprungliga skick, där vattnet tillåts flöda fritt utan och utan konstrerade barriärer.

Forskargruppen Naturresurs rinnande vatten, NRRV, har som övergripande mål att förbättra vår förståelse kring hur akvatiska ekosystem påverkas av borttagande av dammar.

Vårt fokus ligger på en holistisk och allsidig utvärdering av älvars kontinuitet.

Aktuella projekt inkluderar: Borttagning av dammar och dess påverkan på ämnesomsättning och gasutbyte i älvsystem. Hur barriärer blockerar rörelsemönster hos vandrande fisk, utvärderat med telemetri och e-DNA. Användandet av stabila isotoper för att utvärdera näringsvävar och förändringar i tillgång på marint härstammade näringsämnen i älvsystem vid konstruktionen och borttagandet av dammar. Förändringar diversitet och funktionella egenskaper hos bottenfaunan vid borttagande av dammar. Vilka är de publika perspektiven på dammar i Sverige? Nätverksanalys av beslutsfattandet kring processer av borttagande av dammar i Sverige.

Akvatiskt-Terrestra Livsmiljöer och förbindelser

Under senare år har ekologer insett att ekosystemen har diffusa gränser, och att livsmiljöförstörelser kan få långtgående effekter över dessa gränser. Förändringar i markanvändning i terrestriska livsmiljöer kan till exempel ha stora effekter på biologisk mångfald i akvatiska ekosystem; först nyligen har vi insett att dessa effekter kan återfå tillbaka till markbundna system. De täta kopplingarna mellan intilliggande ekosystem innebär att sk. feedback-loops kan förstärka effekterna av förändring av livsmiljöer, vilket leder till störningar av ekosystemtjänster, såsom produktiv jordbruksmark i skogsmark eller hållbart fiske.

Forskningsområdet Akvatiskt-Terrestra Livsmiljöer och förbindelser fokuserar på ömsesidiga kopplingar mellan akvatiska och terrestriska ekosystem. Vår vision är att bedriva högkvalitativ vetenskaplig forskning för att förbättra förståelsen för den eko-evolutionära funktionen hos vatten- och marksystem. Vårt fokus är tillämpad forskning som hjälper till att svara på samhällsrelevanta frågor för hållbarhet i ekosystemet. Aktuella projekt omfattar effekter av landskapsmönster som drivrutiner för ömsesidigt ekosystemsubventioner, effekter av skogsbruk och invasiva arter på livsmiljöer och biologisk mångfald samt avancerad ekologisk och livsmiljömodellering. Eftersom livsmiljö är nyckeln för bibehållande av biologisk mångfald är det akvatiska temat också kopplat till tvärvetenskaplig forskning om ekosystemtjänster, hållbarhet och utbildning för en hållbar utveckling.

Vinterekologi i en föränderlig värld

Vinterekologin länge varit eftersatt till förmån för studier under sommarhalvårets tillväxtperiod, med kunskapsluckor om vinterhalvårets betydelse inom ekologin som följd. Klimatförändringarna, som väntas medföra högre och fluktuerande temperaturer vintertid, har potential att orsaka stora ekologiska förändringar. Detta gör det väsentligt att öka kunskapen och förståelsen för de mekanismer som styr och begränsar ekosystemet vintertid.

Akvatiska organismer måste finna strategier för att hantera en föränderlig värld. I rinnande-vattenekosystem är vintern normalt en dynamisk miljö med låg vattentemperatur, låg ljusintensitet, korta dagar, varierande vattenflöden, olika typer av isbildning och oftast låg födotillgång. Med en förändrad temperaturregim kan man förvänta sig förändringar inte bara i vattentemperaturen utan även vattenflöden och isbildning kommer att påverkas. Växelvarma djur som fisk påverkas starkt av temperaturen och klimatförändringar spås kunna skapa bl.a. förändringar av beteenden, interaktioner mellan organismer och ekologisk mismatch mellan olika organismgrupper.

NRRV arbetar med vinterekologi med fokus på fisk, främst laxfisk, i rinnande vatten. Vi arbetar med projekt som undersöker hur temperaturen påverkar fiskens tidiga livshistoria och ifall och på vilket sätt detta sedan kan ha en påverkan på fisken under fiskens hela livstid. Vi arbetar med temperatur- och iseffekter på olika fiskbeteenden. Det kan gälla aggression, födosök, interaktioner mellan predator och byte, eller utnyttjande av gömslen.