... du tillbringar en hel del tid i kommunarkiven i Storfors och Arvika just nu. Vad gör du där?
- Jag jobbar med min avhandling och läser handlingar från framför allt de gamla folkskolestyrelserna och skolstyrelserna. Syftet är att undersöka hur man på lokal nivå har hanterat och genomfört skolreformer mellan åren 1950 och 1968.
Varför är just den tidsperioden intressant?
- Under perioden 1950 till 1968 genomförs en av de största skolreformerna hittills i Sverige. Vi går från ett parallellskolesystem till en enhetlig skola. Inledningen till processen var ”Enhetsskoleförsöket” som beslutades 1950 och som följdes av 1962 års beslut att införa grundskolan, årskurs 1 till 9. Årskurs 9 fortsatte under några år att variera lokalt, eftersom det var differentierat i tre olika val fram till beslutet 1968 om att även det nionde skolåret skulle vara enhetligt.
Hur kommer det sig att du valde att fokusera på skolans historia i ditt avhandlingsprojekt?
- Först och främst är jag intresserad av historia förstås, av växlingen mellan kontinuitet och förändring. Just skolreformen fångar inte bara skolans förändring utan byggandet av det moderna Sverige. Det är en period av stark förändring i Sverige, av demokratisering och modernisering. Förändringen av skolväsendet rymmer hela idén om att alla ska få vara med, en likvärdig skolgång och utbildning som en del av byggandet av det demokratiska och moderna Sverige. Det tycker jag är intressant.
Vad hoppas du att din avhandling ska tillföra?
- Vi vet ganska mycket om skolreformerna under årens lopp, men oftast utgår beskrivningarna från en statlig horisont. Det lokala perspektivet är betydligt mer sällsynt. Det finns mycket sparat i de kommunala arkiven och i Arvika och Storfors, som jag tittar på, har det varit ordning och reda. Jag har varit där och läst i gamla handlingar, men också fotat av för att kunna analysera materialet hemifrån. Jag hoppas att bidra med ett historiskt perspektiv på processen kring hur man på lokal nivå har hanterat och genomfört ett stort statligt initiativ.
Du är nu ungefär halvvägs i dina forskarstudier. För vem tror du att din avhandling blir intressant när du är klar?
- Jag tror att den kan bli relevant för till exempel beslutsfattare och skolfolk på olika nivåer. Men jag tror också att den blir intressant för alla som söker kunskap om hur kommuners olika förutsättningar påverkar när statliga beslut genomförs lokalt. Det kan till exempel handla om aktörers intressen och lokala geografiska förutsättningar. Jag tror att min forskning även kan vara av intresse för forskare som studerar relationen stad-land, demokratifrågor och hur politik genomförs lokalt.
Åsa Melin är från Kristinehamn och har tidigare jobbat som lärare i SO och teater. Hon har även undervisat på universitetet, bland annat på kurser i Betyg och bedömning och VFU-kurser för lärarstudenter, som alla hör till lärarutbildningens UKV-kurser (utbildningens kärna). Hon är doktorand i historia med inriktning utbildningshistoria och deltar i forskarskolan CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.
