Du och kollegan Johan Quist har nyligen utfört ett uppdrag för Norges forskningsråd. Vad handlade det om?
– Ja, det stämmer. Det var i samband med Forskningsrådets utlysning inom programmet "Gode og effektive helse-, omsorgs- og velferdstjenester (HELSEVEL)” som vi fick en förfrågan om vi kunde vara med och bedöma vilka projekt som skulle beviljas pengar. Att de vände sig till oss har nog att göra med inriktningen på utlysningen - innovationer inom hälsa- omsorgs och välfärdstjänster. Utvecklingen inom området inspireras allt mer av den tjänstelogik som till stor del utvecklats inom CTF och som beskrivs i vår bok om "Tjänstelogik för offentlig förvaltning".
Vad har uppdraget inneburit för er?
– Det har varit ett kort och koncist uppdrag där vi läst, granskat och bedömt projektansökningar. Uppdraget avslutades med ett panelmöte i Oslo där vi tillsammans med andra bedömare enades om vilka projektansökningar som skulle beviljas stöd. I panelen medverkade norska forskare och representanter för exempelvis KS, den norska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och landsting.
Hur var det att kliva in i rollen som bedömare?
– Det var en mycket lärorik uppgift. Dels fick vi en inblick i hur det går till när forskningsansökningar bedöms, vilket är ovärderlig kunskap för den som själv söker pengar. Dels är det centralt att hålla sig á jour med utvecklingen. I Sverige vill vi gärna se oss som föregångare men Norge ligger långt framme på flera områden.
Martin Fransson och Johan Quist har lång erfarenhet av forskning om offentlig förvaltning och omställningen från ett traditionellt produktionssynsätt till värdeskapande tjänstelogik. Forskningen sker inom nätverket Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten vid CTF. De är båda författare till boken ”Tjänstelogik för offentlig förvaltning – en bok för förnyelsebyråkrater”.
Läs mer om Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten
