Hur påverkar IT kreativiteten?
2001-03-15IT-hjälpmedel påverkar inte kvaliteten på människors kreativitet särskilt mycket, däremot blir idéerna färre. Detta har Per Kristensson, universitetsadjunkt i psykologi och verksam vid CTF, kommit fram till i sin licentiatavhandling. Per Kristensson är doktorand vid Luleå tekniska universitet, men <A HREF='http://www.kau.se/aktuellt/kalendarium/index.html' target='_Blank'>licentiatseminariet</A> äger rum här vid Karlstads universitet fredag den 16 mars kl 8.15 i Erlandersalen (11D 227). Välkommen!
Per Kristensson har undersökt hur människors kreativitet påverkas av IT och funnit att idéerna blir väl så goda vid en videokonferens eller chat som vid vanligt sammanträde, men idéerna blir färre när människorna samarbetar via IT.
– Det har till stor del att göra med att människor orkar hålla på längre när de befinner sig i samma rum, berättar Per Kristensson. Det är helt enkelt trevligare att mötas på riktigt än i den virtuella verkligheten. Min undersökning visar att deltagarna själva föredrog att mötas ansikte mot ansikte framför att ha kontakt med hjälp av IT.
ITs fördelar och nackdelar
Bakgrunden till Per Kristenssons intresse för kreativitet och IT är det engelska uttrycket ”IT kills distance” som ledde honom till frågan ”Dödar IT även kreativiteten?”. Denna fråga är viktig inte minst för tjänsteföretag, speciellt små- och medelstora. Dessa har med dagens IT-hjälpmedel möjligheter som tidigare bara stora företag haft när det gäller kommunikation med kunder, leverantörer och medarbetare kring idéer till framtida tjänster.
Per Kristensson är positiv till IT, men påpekar att det ändå är viktigt att vara medveten om dess begränsningar vid sidan av alla möjligheter.
– Jag tycker t ex att videokonferens bör ses som ett komplement till att mötas ansikte mot ansikte, säger han. På kort sikt förlorar man troligen inte i kreativitet genom att bara mötas via IT, däremot tror jag att man gör det på lång sikt. Människan är ju en social varelse.
Undersökningen
Per Kristensson har i sina undersökningar låtit tre grupper människor lösa samma problem under olika förutsättningar. En grupp arbetade ansikte mot ansikte, en via chat och en via videokonferens. Efteråt fick deltagarna göra subjektiva bedömningar av både arbetsprocess och resultat och oberoende experter värderade gruppernas resultat.