En delegation från Uralbergen reste i förfädernas spår, smederna som bidrog till att bygga upp den ryska stålindustrin kom från Värmland. Nu har gruppen från Magnitogorsk besökt Värmland och bland annat knutit kontakter för samverkan med Karlstads universitet.
Den svenska och värmländska utvandringen till Amerika är väl känd och årligen kommer människor till Sverige för att besöka förfädernas bygder. Men det var inte bara västerut som folk for iväg under ett fattigt 1800-tal. Också ett land som Ryssland lockade, framförallt med sin kraftigt expanderande järn- och oljeindustri. Åtskilliga duktiga smeder rekryterades direkt av amerikanska företagsagenter och flyttade över till USA. På samma sätt var det när några familjer från Degerfors kom till Uralbergen mitt i Ryssland, där det var stor expansion.
Svenskbyn Tirljan
Enligt den tidigare kända historien kom svenskarna hem i samband med oroligheterna under ryska revolutionen 1917. Därför kom det som en överraskning när det för ett tiotal år sedan uppdagades att det fortfarande finns en koloni av svenskättlingar i republiken Baskortostan i södra Uralbergen, en koloni som nu börjat att intressera sig för sin historia och sina rötter i Värmland. En delegation från Karlstads universitet byn Tirljan i höstas och möttes av svenska flaggor, sånger med anspelning på historien, många människor med släktnamnen Larsson eller Adamsson och en iver att få kontakt med Sverige och Värmland. Det närliggande universitetet i Magnitogorsk har också satt igång ett projekt med att dokumentera den lokala kulturen i bergsbygden, tillsammans med lokalbefolkningen. Det finns också ett intresse av att starta språkundervisning i svenska för ryska studenter.
Vid delegationens besök anordnade Karlstads universitet en tvådagars workshop, stödd av Riksbankens Jubileumsfond, där också svenska migrations- och Rysslandsforskare från andra universitet deltog.
- Vi är glada över att vi nu kunde göra ett samverkansavtal i form av ett letter of intent, med universitetet i Magnitogorsk, säger Peter Olausson, universitetslektor i historia på Karlstads universitet. Förhoppningen är att det ska leda till utbyte av såväl lärare som studenter. Vi planerar även utgivningen av en gemensam antologi på temat svensk-rysk vardagshistoria.
En ättling besöker det gamla hemlandet
I tiomannadelegationen från Ural fanns också en ättling till den utvandrande smeden Karl Johan Larsson från Degerforstrakten, som flyttade till Ryssland 1878. Hans ättling Marina Larsson är en studentska i 25-årsåldern som nu läser engelska och som gjorde inte bara sin första utlandsresa utan också den första resan till Sverige som någon i släkten gjort på alla år.
